Start / Så arbetar Täby med placeringar av ensamkommande barn

Så arbetar Täby med placeringar av ensamkommande barn

2017-01-26 15:19

Den 24 januari sändes ett reportage i P1 Tendens om en ensamkommande pojke som Täby kommun hösten 2015 placerat i ett jourhem i Vivalla, Örebro. Av inslaget framgår att jourhemmet inte var lämpligt och att det funnits brister i placeringen.

Under september till december 2015 tog Täby kommun emot 180 ensamkommande barn. Kommunens akuta uppdrag och ansvar var att inom 48 timmar, från det att kommunen fick en anvisning från Migrationsverket, ha placering i jourhem/familjehem eller HVB-hem klar.

Kommunen var inte rustad att ta emot det stora antalet barn som anvisades under den korta tiden, varken när det gäller boendeplatser eller personal för att kunna hantera antalet ärenden. Kommunen bildade hösten 2015 en ny enhet inom social omsorg, som bemannades med sex socialsekreterare, för att handlägga ärenden kring ensamkommande barn, samt två för att handlägga ärenden kring nyanlända. Dessutom rekryterades extrapersonal under en period. Situationen var ändå ohållbar. Täby, liksom alla kommuner i länet, rapporterade veckovis under perioden till länsstyrelsen i syfte att ge en bild av läget i regionen. I rapporteringen uppmärksammade Täby den pressade situation kommunen befann sig i. 

Det ansträngda läget i kommunen var under perioden inte unik för Täby, utan många kommuner i hela landet brottades med samma utmaningar.

Placeringar av ensamkommande barn hösten 2015

På grund av den akuta platsbristen i den egna kommunen placerades många ensamkommande barn i andra kommuner. Bland annat placerades barn i Vivalla, Örebro under en kortare tid via företaget PA Care. Avtalet med PA Care avslutades efter en kort period på grund av de brister som kommunens uppföljning visade. Däribland PA Cares brister i utredningarna av jourhemmen/familjehemmen.

Det hårda trycket med antalet inströmmande ärenden och den korta framförhållningen var faktorer som bidrog till att vissa rutiner var tvungna att frångås under perioden. Däribland lämnade Täby inte information till Örebro kommun om att Täby kommun hade barn placerade där. Täby kommun gjorde en bristfällig kontroll av PA Cares verksamhet innan barnen placerades i Vivalla. Detta ledde till placeringar i familjehem som i efterhand visade sig vara olämpliga.

Så här genomförs placeringar i familjehem

För att säkerställa att placeringarna i familjehem är rättssäkra och sker utifrån barnets behov arbetar Täby kommun på följande sätt:

  1. När en anvisning av ett ensamkommande barn kommer från Migrationsverket har kommunen 48 timmar på sig att ta emot och placera barnet.
  2. Bedömning görs om barnet ska placeras i HVB-hem eller jourhem/familjehem.
  3. Om barnet ska placeras i jourhem/familjehem görs först en kontroll i förteckning över kommunens egna jourhem/familjehem, för att se om det finns något i egen regi som kan ta emot barnet. Det kan vara jourhem/familjehem som redan har eller har haft placeringar eller nya familjehem som anmält intresse och som blivit utredda.
  4. Beslut fattas först om jourplacering och en specifik utredning görs både gällande barnet (barnets socialsekreterare genomför utredningen) och av familjehemmet (familjehemssekreterare genomför utredningen).
  5. Socialutskottet fattar sedan beslut om godkännande av jourhemmet/familjehemmet och varaktig placering av barnet i det specifika hemmet.

Om det inte finns något familjehem i kommunens egen regi som kan ta emot barnet, påbörjas en sökning av plats i konsulentstött jourhem/familjehem. I första hand tillfrågas företag inom ramavtal och om inte något företag inom ramavtal kan erbjuda plats tillfrågas andra företag.

  1. Utredning av jourhemmet (inklusive registerkontroller) inhämtas från företaget.
  2. Om jourhemmet bedöms som lämpligt placeras barnet och beslut tas om jourplacering.
  3. Därefter gör kommunens familjehemssekreterare en utredning. Denna kan utmynna i att hemmet godkänns av socialutskottet som jourhem för Täby kommun – barnet bor då kvar under en kortare tid för att sedan omplaceras till annat boende - eller som varaktigt familjehem för det specifika barnet.
  4. I båda fallen genomför barnets socialsekreterare parallellt en utredning av barnets behov.
Senast uppdaterad:2017-01-26