Torget utanför kommunhuset är uppkallat efter Jarlabankes farmor Estrid som levde för omkring 1000 år sedan. Medan Jarlabanke hedras med en staty utanför det gamla kommunhuset i Roslags-Näsby, saknas ett motsvarande minnesmärke över hans farmor.
Som en av traktens mäktigaste kvinnor och Jarlabankeättens anmoder förtjänar Estrid samma uppmärksamhet som sitt barnbarn, och en staty på det nya Estrids torg skulle få en framträdande plats mellan kommunhuset och Täby kulturhus.
Nu bjuds allmänheten in till en tävling – är du skaparen av den nya statyn?
Skicka in ditt tävlingsbidrag här!
Så går tävlingen till
- Tävlingsbidrag skickas in senast den 9 juni.
- Bidrag som uppfyller tävlingens villkor presenteras för en jury. Juryn består av kommunstyrelsens presidium, ordförande för kultur- och fritidsnämnden samt kommundirektören.
- Juryn utser en vinnare. Juryn kan också välja att inte utse en vinnare.
- När vinnare är utsedd meddelas alla deltagare i tävlingen.
- Därefter utreds placering och montering av bidraget.
- Den vinnande statyn uppförs på Estrids torg under hösten 2025 eller våren 2026.
Villkor för tävlingen
Om du vinner ska du vara okej att bli fotograferad och filmad för publicering i Täby kommuns informationskanaler.
Ersättning för inlämning av skiss/bidrag eller skapandet av statyn utgår inte. Täby kommun bekostar monteringen av statyn.
Den vinnande statyn blir Täby kommuns egendom.
- Statyn får vara max 2kvm och ha en höjd på max två meter.
- Estrids Torg är byggt över ett parkeringshus med viktbegränsningar. Statyn bör anta en maximal belastning på 10 kN/m2 (cirka 1000 kg/m2). Detta är dock endast en riktlinje och alla förslag kommer att bedömas av en byggnadsingenjör som kan ge råd om placering och utformning av eventuell sockel.
- Statyns höjd och orientering ska säkerställa att verket är tillgängligt för alla.
- Materialvalet bör ta hänsyn till beständighet och hållbarhet med förmåga att stå emot vind, väder och skötselåtgärder.
- Tävlingsbidraget får föreslå placering av statyn på Estrids torg. Eftersom torget är trafikerat och byggt över ett parkeringshus med viktbegränsningar kommer den exakta placeringen beslutas av Täby kommun.
- Statyns placering får inte blockera torgets flöden och utrymme med hänsyn till gång-, cykel- och biltrafik.
- Placering kommer ta hänsyn till insyn från Esplanaden, Täby torg och i förhållande till befintlig utformning och entréer runt torget
Tävlingsbidrag ska innehålla följande underlag:
- Foton eller en detaljerad skiss på föreslagen staty med beskrivna mått och vikt (1– 3 A4, PDF eller jpg). Skissen ska visualisera hur statyn är tänkt gestaltas.
- Beskrivning av materialval och konstruktion, eventuellt tillhörande sockel (1–2 A4, PDF).
- Beskrivning av föreslagen process för produktion av staty med tidplan (1–2 A4, PDF). Montering planeras till hösten 2025 eller våren 2026.
- Kontaktuppgifter till sökande: namn, adress, telefon, postadress samt e-postadress. Om flera personer samverkar anges kontaktuppgifter till samtliga.
- En motivering till hur ditt bidrag representerar Estrid och passar som utsmyckning på Estrids Torg (max 1 A4, PDF)
Tävlingsbidrag skickas in digitalt via taby.se/estrid.
Urval sker utifrån följande kriterier:
- Hur väl förslaget representerar vikingakvinnan Estrid.
- Att förslaget passar in i den omgivande miljön på Estrids torg.
Om Estrid
Estrid Sigfastsdotter var en av de mest inflytelserika kvinnorna i Täby- och Vallentunatrakten under 1000-talet. Som farmor till storbonden Jarlabanke tillhörde hon en mäktig släkt som lät resa många runstenar, och genom dessa tillsammans med arkeologiska fynd har vi fått god kunskap om hennes liv. Estrid anses vara den första i ätten att resa runstenar.
Under sitt långa liv, som sträckte sig till omkring 75 års ålder, hann Estrid överleva två makar och föda minst tio barn. Runstenarna omnämner sju söner, och det är troligt att hon även hade flera döttrar. Med tiden växte hennes inflytande, och hon blev en betydelsefull person i bygden. Estrid genomförde även en pilgrimsresa till Centraleuropa där hon besökte kloster.
Vid en utgrävning nära Broby bro 1995 upptäcktes vad som sannolikt är Estrids grav. Hon hade begravts på kristet vis i en kista gjord av en urholkad stock, med huvudet vänt mot väster. Med kristendomen upphörde sederna att bränna de döda och att lägga med olika slags föremål i graven. Men ibland upptäcker arkeologer att man av någon anledning gjort undantag från de nya reglerna. De föremål som placerades i hennes grav måste därför ha haft särskild betydelse för släkten.
I graven fann arkeologerna ett låsförsett skrin av lindträ, cirka 20 x 10 centimeter stort. Skrinet innehöll två silvermynt och tre vikter, som symboliserade släktens rikedom. Ett av mynten kunde dateras till mellan 1025 och 1040 e.Kr. och hade präglats i Basel i nuvarande Schweiz. Där fanns även en liten silverring som använts för att försluta en tygpåse, och bredvid skrinet låg en kniv.
Kort efter Estrids död uppfördes Täbys första kyrka, förmodligen i trä, på samma plats där Täby medeltidskyrka står idag. Platsen låg på mark som tillhörde Jarlabankeättens huvudgård, vilket vittnar om släktens fortsatta betydelse i området.