Under bronsåldern grundades havsvikarna stegvis upp och allt större landområden frilades. Människorna bosatte sig i anslutning till de frilagda markerna vid vatten, som erbjöd goda betesmarker för djuren.
Omfattande boskapsskötsel var ett viktigt inslag i bronsålderns blandekonomi, som förutom djurhållning bestod av jakt, fiske och småskalig odling. De lättbrukade sluttningarna nyttjades i ett omfattande och rörligt jordbruk.
Skogarna brändes för att ge plats åt små åkrar. Landskapet kom att bli en mosaik av skog, öppna till halvöppna betesmarker och små åkrar. Man rörde sig över områden som utmärktes genom stenrösen i väl synliga nivåer, framförallt från vattnet som var den viktigaste färdvägen.
I Täby hade det centrala höglänta stråket från bronsålderns början bildat en nästan sammanhängande landyta, med djupa havsvikar i nordväst och sydöst. Det som idag är Vallentunasjön stod i förbindelse med både Edsviken och Värtan, via dagens Rönningesjön, Näsbyviken och Hägernäsviken.
Grindtorp och de höglänta delarna av Näsby var större öar längs med den dåtida kuststräckan. De flesta lämningarna från bronsåldern är lokaliserade till ett stråk utmed den tidens strandlinjer i anslutning till det höglänta skogspartiet som delar kommunen.
Karta Täby för 3 500 år sedan. Kartbilden visar enbart boplatser som i samband med utgrävningar daterats till äldre eller yngre bronsålder.
Bronsåldersröse vid Löttingelund, gravar från bronsåldern ligger som denna ofta väl synliga på höjder.
Fortsätt läs om äldre järnåldern.