Under stormaktstiden reformerades rikets administration för att tjäna den svenska statens position som norra Europas stormakt. En rad statliga verk och kollegier för den civila och militära förvaltningen inrättades i Stockholm. Statskassan var hårt ansträngd av de många och långa krigen. Adeln och de högre ämbetsmännen fick därför jordegendomar som arvode för den tjänst de utförde åt staten. Genom donationer, byten och köp kom en stor del av bondejorden runt huvudstaden att samlas i adelns ägo.
Karta Täby 1700-tal. Kartan har skapats genom att kombinera äldre by- och gårdskartor från i huvudsak 1700-talets storskiften och ägomätningar. I de fall gårdskartor från 1700-talet saknats har materialet kompletterats med äldre eller yngre kartmaterial för att få en heltäckande bild. Trots vissa kompletteringar ger kartan en föreställning av hur landskapet i Täby kan ha sett ut under 1700-talet. Bildkälla: Kartan är bearbetad efter originalhandlingen “Täby under 1700-talet”, Alf Nordström. Täby hembygdsförenings arkiv.
Under 1500-och 1600-talen ägdes stora delar av marken i östra och södra Täby socken av olika adelssläkter. Storgodset Rydboholm, med anor från medeltiden, hade ett flertal underlydande gårdar i Täby, bland annat Hägernäs, Öster Arninge, Rönninge, Gribby och Karby.
Viggbyholms säteri bildades på 1640-talet på mark som tidigare tillhörde byarna Viggeby och Kjula. På 1660-talet omvandlades Näsby by till säteri. Den gamla byn avhystes och en praktfull slottsanläggning uppfördes efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre och Jean de la Vallée i ett ståndsmässigt läge med utblick över Näsbyviken. Näsby slott blev socknens största egendom och dominerade hela södra Täby fram till början av 1 900-talet. I ägorna ingick med tiden bland annat Tibble, Åkerby, Åva, Ella, Ensta och Ytterby.
Utsnitt av karta över Näsby säteri år 1688. Den by som låg vid Näsby allé har avhysts, tidigare läge är markerat på kartan. En slottsanläggning har uppförts vid Näsbyviken.
Näsby slott uppfördes på 1600-talet efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre och Jean de la Vallée. Erik Dahlberghs teckning ur Suecia antiqua et hodierna.
I Täby fanns också mer kortlivade säterier, bland annat Fällbro, Ella, Karby och Skålhamra. Väster Arninge blev Täbys sista säteri som fick säterifrihet på 1 770-talet.
I samband med Karl XI:s reduktion på 1680-talet drog kronan tillbaka en stor del av adelns gods och jordinkomster för att åter öka statens tillgångar och förbättra den militära organisationen. En del av de säterier som förstatligades blev indelade som rusthåll. Innehavaren av rusthållet svarade för att underhålla en ryttare med häst och utrustning i utbyte mot skattefrihet.
I Täby återgick säterierna Ella och Skålhamra till kronan och gjordes till rusthåll. Förutom dessa inrättades även Broby, Valla, Ytterby, Libby, Väster Arninge och Löttinge som rusthåll för Kungl. Livregementet till häst. Socknen var också ålagd att hålla båtsmän som ingick i Södra Roslags kompani. Under 1600–1700-talen ökade också andelen nyanlagda torp kraftigt, bland annat som en följd av den militära organisationens indelta ryttare och båtsmän, men även på grund av godsens växande arbetskraftsbehov.
Fortsätt läs om jordreformer och industrialisering.