Miljöbalk (MB)
Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling för att nuvarande och kommande generationer ska få en hälsosam och god miljö.
Kulturmiljön är ett av de allmänna intressen som ska beaktas i en god hushållning med mark och vatten områden och den övriga fysiska miljön, inklusive bebyggd miljö och landskapsbild.
Lagen ska tillämpas så att värdefulla natur och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Den innehåller också bestämmelser om bland annat riksintressen och natur- och kulturreservat.
Riksintressen
Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller bestämmelser om riksintressen för kulturmiljövården.
I Täby finns år 2022 två utpekade områden för kulturmiljövården, Skålhamravägen [AB 71] samt Täby prästgårdsmark [AB 73].
Riksintresseområdena ska spegla landets historia och är av mycket varierad art. Riksantikvarieämbetet beslutar om vilka områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sådana områden ska skyddas mot påtaglig skada.
Det är varje enskild riksintressebeskrivning med värdemotivering som ligger till grund för bedömningar om vad som skulle kunna orsaka en påtaglig skada. Även åtgärder utanför ett riksintresseområde kan påverka riksintresset och den geografiska gränsdragningen ska därför inte behandlas som skarp. Ett riksintresse kan i en planeringssituation bara vägas mot andra riksintressen, inte mot intressen som kommunen bedömer som viktiga i allmänhet.
Lagstiftning:
- MB 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden
- MB 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden
Natur- och kulturreservat
Ett naturreservat är ett område med höga naturvärden. Kulturreservat syftar till att möjliggöra vård och bevarande av kulturpräglade områden, där både natur och kulturvärden skyddas.
Lagstiftning:
- MB 7 kap. Skydd av områden
Biotopskydd
Det generella biotopskyddet i Sverige omfattar lätt igenkännbara områden som finns över hela landet. Där ingår till exempel alléer, stenmurar och odlingsrösen i jordbruksmark. De förekommer ofta i kulturlandskap.
- MB 7 kap. Skydd av områden, 11 § (Biotopskyddsområde)
Kulturmiljölag (KML)
Kulturmiljölagens syfte är att försäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer.
I kulturmiljölagen finns bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, kulturföremål och ortnamn. Beslut om tillstånd enligt kulturmiljölagen fattas av Länsstyrelsen.
Fornminnen
Fornlämningar och fornfynd har ett starkt skydd i kulturmiljölagen och får inte skadas. En fornlämning kan röra sig om varaktigt övergivna lämningar efter människors verksamhet från forna tider, exempelvis gravar, boplatser, samlingsplatser, ruiner och olika slags byggnadsverk, färdvägar, ristningar, fartygslämningar och annat som tillkommit före år 1850. Det gäller både de fornlämningar som vi redan känner till och de som ännu inte har upptäckts. Det är förbjudet att utan tillstånd ”rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning”. Den som vill uppföra en byggnad eller anläggning bör i god tid ta reda på om någon fornlämning finns i området och i sådana fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan besluta om arkeologisk utredning, förundersökning och undersökning.
Fornfynd, det vill säga lösa föremål som saknar ägare och som kan antas vara äldre är från 1850, som upphittas vid en fornlämning tillfaller automatiskt staten. Hittas det på en annan plats så tillfaller det upphittaren. Fornfynd av ädelmetall är hembudspliktiga och tillfaller staten oavsett fyndplats.
Lagstiftning:
- KML 2 kap. Fornminnen
Byggnadsminnen
En byggnad, bebyggelseområde, anläggning, park eller trädgård som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan förklaras som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Det är även Länsstyrelsen som beslutar om förändringar får göras av byggnadsminnet. Privatpersoner kan föreslå byggnadsminnesförklaringar för Länsstyrelsen, som har i uppdrag att utreda frågan. I Täby är Näsby slott ett byggnadsminne.
Lagstiftning:
- KML 3 kap. Byggnadsminnen
Kyrkliga kulturminnen
Svenska kyrkobyggnader, begravningsplatser och kyrkotomter har enligt kulturmiljölagen ett automatiskt skydd om de är uppförda före 1940. Även byggnader efter år 1940 kan förklaras som kyrkliga kulturminnen om de har ett högt kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värde. Alla ingrepp som berör kyrkans exteriör och interiör, fasta inredning och färgsättning samt de kyrkliga inventarierna är skyddade genom en rad bestämmelser och får inte förändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Täby kyrka, Tibble kyrka och Gribbylunds kapell omfattas av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen.
Täbys kyrkor utgör ett stort värde för samhället, och deras funktion som mötesplats ska bevaras. All bebyggelseutveckling som berör kyrkor ska ske med hänsyn till kyrkornas centrala roll i stads och landskapsbilden. Täby kyrka tillhör Svenska kyrkan i form av vigd kyrka.
Lagstiftning:
- KML 4 kap. Kyrkliga kulturminnen
Plan- och bygglag (PBL)
Plan och bygglagen syftar till att främja goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar livsmiljö för såväl människorna i dagens samhälle som för kommande generationer. Vid beslut enligt plan- och bygglagen ska även bestämmelserna i miljöbalkens tredje och fjärde kapitel (hushållningsbestämmelserna) tillämpas.
Plan- och bygglagen har en helhetssyn på kulturmiljön. Enligt dess andra kapitel är kulturvärden och kulturmiljö allmänna intressen. Hänsyn ska tas till stads och landskapsbild och platsens natur och kulturvärden. Ett bebyggelseområdes särskilda historiska, kulturhistoriska miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas och befintliga karaktärsdrag ska respekteras och tas tillvara.
Lagstiftning:
- PBL 2 kap. 6 § Krav på placering och utformning
Översiktsplanering, detaljplanering och områdesbestämmelser
Plan- och bygglagen tar upp att kommunen i översiktsplanen ska redovisa hur man avser skydda områden som har kulturvärden samt konsekvenser för kulturmiljön. I översiktsplanen ska även riksintresseområden för kulturmiljövården redovisas samt kommunens förhållningssätt till dessa.
Genom bestämmelser i detaljplan kan kommunen skydda ett områdes kulturvärden genom exempelvis varsamhetsbestämmelser, q-bestämmelser och rivningsförbud. Även om rivningsförbud inteär bestämt i detaljplan kan kommunen avslå begäran om rivningslov om byggnaden har tillräckliga kulturhistoriska värden. Kommunen har möjlighet att värna områden utanför detaljplanelagt område genom områdesbestämmelser. De kan innebära en utökad lovplikt, till exempel krav på rivningslov och viss reglering av bebyggelsens egenskaper.
Lagstiftning:
- PBL 3 kap. Översiktsplan
- PBL 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
Förvanskningsförbud
Plan- och bygglagen anger att ”en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt får inte förvanskas”. Detta är även tillämpbart för värden i en byggnads interiör, för värdefulla tomter och för bebyggelseområden. Förvanskningsförbudet är inget förändringsförbud, utan det är de egenskaper som gör byggnaden värdefull som är skyddade. För byggnader som omfattas av förvanskningsförbudet kan kommunen införa skyddsbestämmelser och rivningsförbud i detaljplan.
Lagstiftning:
- PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 13 § (Förbud mot förvanskning)
Varsamhetskravet
Plan och bygglagen anger att ändring av en byggnad ”ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden”. Detta är ett generellt krav som gäller alla ändringar av alla byggnader.
Vid bygglov och bygganmälan prövas om planerade åtgärder är att betrakta som varsamma. Varsamhetskravet ska inte tillämpas så att det hindrar att andra väsentliga samhällskrav tillgodoses såsom tekniska egenskapskrav. Varsamheten kan dock påverka på vilket sätt de tekniska kraven kan uppfyllas.
Lagstiftning:
- PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 17 § (Underhåll och varsamhet)
Krav på underhåll
Plan och bygglagen anger att byggnader ska hållas i vårdat skick och underhållas samt att ”Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras”. Kommunen kan i detaljplan eller områdesbestämmelser införa lovplikt på underhållsåtgärder.
Lagstiftning:
- PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser 14 § (Underhåll och varsamhet)
- PBL 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 2 §, 2b (Bygglov)
Lovgivning
En förutsättning för att bevilja bygglov är att åtgärden följer varsamhetskravet och att särskilt värdefull bebyggelse inte förvanskas. Rivningslov ska beviljas om en byggnad inte omfattas av rivningsförbud eller bör bevaras på grund av sitt historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Lagstiftning:
- PBL 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 30 § (Förutsättningar för bygglov)
- PBL 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 34 § (Förutsättningar för rivningslov)
Bygglovbefriade åtgärder
I plan- och bygglagen finns en rad bestämmelser om undantag från bygglovsplikten. Vissa av undantagen gäller inte särskilt värdefull bebyggelse. Till exempel krävs det bygglov för så kallade Attefallsåtgärder inom särskilt värdefulla bebyggelseområden eller på särskilt värdefulla hus. Andra åtgärder är bygglovbefriade även vad gäller värdefull bebyggelse, till
exempel uppförande av friggebodar eller omfärgning av fasad på en- och tvåbostadshus så länge det inte förändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Eftersom varsamhetskravet och förvanskningsförbudet gäller oavsett lovplikt ska dock åtgärderna utföras varsamt och inte förvanska särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan i en värdefull miljö införa lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser för åtgärder som i vanliga fall är undantagna lovplikten.
Lagstiftning:
- PBL 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 4d § (Undantag för en- och tvåbostadshus inom och utanför detaljplan)
- PBL 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. 8.2 § (Krav i detaljplan eller områdesbestämmelser)
Lagar som påverkar offentlig konst
Den offentliga konsten regleras i ett antal olika lagar och förordningar. Bland dessa kan nämnas jordabalken, kulturmiljölagen, förordningen om statliga byggnadsminnen, förordningen om vård av statens konst, plan och bygglagen, miljöbalken samt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen
Förordning (1990:195) om vård avstatens konst
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Boverkets föreskrifter
Boverkets föreskrifter och allmänna råd till PBL, Boverkets byggregler (BBR) preciserar vad begreppet särskilt värdefull byggnad i PBL 8 kap 13 § avser:
Allmänt råd:
En byggnad kan vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i plan och bygglagen 8 kap. 13 § antingen för att den har sådana värden i sig eller för att den utgör en väsentlig del av en särskilt värdefull bebyggelsemiljö. Vad som sägs om byggnader gäller även för bebyggelseområden.
En byggnad kan vara särskilt värdefull om den tydliggör tidigare samhällsförhållanden.
Exempel på detta är:
- Byggnader som representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt.
- Byggnader som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster.
En byggnad kan även vara särskilt värdefull om den tydliggör samhällsutvecklingen. Exempel på detta är:
- Byggnader som till exempel illustrerar folkrörelsernas framväxt, massbilismens genombrott, immigration eller emigration.
- Byggnader som har tjänat som förebilder eller på annat sätt varit uppmärksammande i sin samtid.
- Byggnader som präglas av en stark arkitektonisk idé.
En byggnad kan också vara särskilt värdefull om den i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik.
En byggnad kan vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt om den uppvisar särskilt estetiska kvaliteter, eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning.
En byggnad kan även vara särskilt värdefull om den värderas högt i ett lokalt sammanhang. Exempel på detta kan vara byggnader som haft stor betydelse i ortens sociala liv, för ortens identitet eller i lokala traditioner.
I begreppet särskilt värdefull byggnad ligger att byggnaden särskilt väl ska belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang har få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande.
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd
Roller
Boverket
Boverket är ansvarig statlig myndighet för plan och bygglagen och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket har ansvar för att informera om hur lagstiftningen ska tolkas. Boverket ska även verka för en hållbar utveckling med utgångspunkt i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Den sociala dimensionen anses ofta även innefatta kulturvärden.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet är den statliga myndighet som ansvarar för frågor om kulturarv och kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet leder och stödjer arbetet med att uppfylla de nationella målen om att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Ansvaret omfattar i första hand frågor om kulturlandskap, kulturmiljöer, kulturminnen, kulturföremål och museer. De förvaltar nationella databaser såsom Fornsök, Kringla, Samla, K-samsök och Bebyggelseregistret. Myndigheten håller arkiv och bibliotek som kan nyttjas av allmänhet och forskare och fördelar medel till forskning, bidrag till länsstyrelserna och till ideella organisationer och arbetslivsmuseer.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen ansvarar för att övervaka de frågor som rör kulturmiljön i det specifika länet och ser till att värdefulla miljöer skyddas. I översiktsplan och detaljplan är det Länsstyrelsen som bevakar att riksintressen enligt både 3 och 4 kap MB tillgodoses i planeringen. Länsstyrelsen arbetar med fornlämningar, riksintresseområden, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Länsstyrelsen fattar även beslut om ekonomiska bidrag till kulturmiljövård.
Region Stockholm, Stockholms länsmuseum, kulturförvaltningen
Stockholms länsmuseum har en samverkande funktion för arbetet med kulturmiljö inom länet. De stödjer kommunerna i deras kulturmiljöplanering och hanterar remisser för särskilda ärenden samt för översiktsplanering. Länsmuseet är ett digitalt museum med målet att öka förståelsen för länets historia och samtid. De erbjuder seminarier och föreläsningar för både allmänheten och aktörer inom professionen. Museet har ett arkiv och har hand om samlingar med fotografier och andra arkivhandlingar. Äldre rapporter, fornlämnings- och bebyggelseinventeringar kan även finnas hos länsmuseum.
Kommunen
Kommunen ansvarar för att skydda kulturarvet i enlighet med plan och bygglagen, främst genom översiktsplanering, detaljplanering, områdesbestämmelser samt genom bygglovshanteringen. Kommunen har ansvaret för att planera kommunens utveckling, förvaltning och bevarande så att riksintressenas värden och uttryck tillgodoses. I samband med bygglovsprövning är det kommunen som ska göra bedömningen om en åtgärd kan medföra påtaglig skada
Antikvariskt sakkunniga
För att kommunen ska kunna fatta välgrundade beslut i frågor som rör kulturmiljöer behövs ofta ett sakkunnigt utlåtande i form av exempelvis en antikvarisk utredning, en kulturhistorisk värdering eller förundersökning eller en konsekvensbeskrivning. Sådana sakkunniga är exempelvis kulturgeografer, arkeologer, byggnadsantikvarier eller kulturarvsexperter. Medverkan av en certifierad sakkunnig kan också krävas i bygglovsärenden när sådana berör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Övriga roller
Hembygdsföreningen
Täby Hembygdsförening verkar för att skydda, vårda och lyfta fram kulturmiljöer och kulturarv i kommunen. Den har en viktig roll i kulturmiljöarbetet och stor kunskap om den lokala historien. Föreningen har ett arkiv och är en remissinstans för kommunen.
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen är en ideell förening som arbetar för att skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Föreningen verkar genom opinionsbildning och kunskapsspridning.