Översiktskarta, Täby med grannkommuner Sollentuna, Vallentuna, Upplands-Väsby, där hela utbredningen av riksintresset för kulturmiljövården, Skålhamravägen framgår. Kartan redovisar även byggnadsminnet Näsby slott och Täbys kyrkliga kulturminnen.
Riksintressen för kulturmiljövården
I Täby finns år 2022 två utpekade områden för kulturmiljövården, Skålhamravägen [AB 71] samt Täby prästgårdsmark [AB 73].
Riksintresseområdena ska spegla landets historia och är av mycket varierad art. Riksantikvarieämbetet beslutar om vilka områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Sådana områden ska skyddas mot påtaglig skada.
Det är varje enskild riksintressebeskrivning med värdemotivering som ligger till grund för bedömningar om vad som skulle kunna orsaka en påtaglig skada. Även åtgärder utanför ett riksintresseområde kan påverka riksintresset och den geografiska gränsdragningen ska därför inte behandlas som skarp. Ett riksintresse kan i en planeringssituation bara vägas mot andra riksintressen, inte mot intressen som kommunen bedömer som viktiga i allmänhet. Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller bestämmelser om riksintressen för kulturmiljövården.
Länsstyrelsen presenterar riksintressen för kulturmiljövården på sin webbplats med fördjupade kunskapsunderlag.
Riksintressen för kulturmiljövården i Täby
Skålhamravägen har en slingrande, ålderdomlig karaktär. Utmed vägen finns runristningar på flera ställen.
Motivering
Vägsträckning med förhistoriskt ursprung som knyter ihop en rik och komplex odlingsbygd med omfattande förhistoriska inhägnadssystem, tätbefolkad redan under järnåldern med runristningsmiljöer som förstärker intrycket av tidig betydelsefull trakt. (Fornlämningsmiljö, kommunikationsmiljö; vägmiljö, odlingslandskap; centralbygd).
Uttryck för riksintresset
Skålhamravägen och de andra äldre vägarna med ålderdomlig småskalig karaktär och slingrande sträckningar. Det öppna odlingslandskapet där större delen av den nuvarande bebyggelsen markerar förhistoriska gårdslägen. Områdets många runristningar däribland de samlade runristningsmiljöerna vid Broby, Fällbro, samt vid Gullbron som markerar vad- och broställen. Ortnamnen Broby och Fällbro som antyder de förhistoriska broställenas betydelse. Järnåldersgravfälten i hela området, på flera platser i anslutning till de förhistoriska gårdslägena samt till runstenarna. Det omfattande hägnadssystemet i form av långa sammanhållande stensträngar längs med den förhistoriska utmarkens gränser mot inägorna. I flera fall stämmer de överens med dagens gränser mellan den öppna marken och skogsbygden. (Miljön berör även Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner.)
Täby prästgårdsmark. Det öppna landskapet är präglat av att människor har bott här, odlat och haft betesdjur under mer än 2000 år
Motivering
Fornlämningsmiljö med tillkomst under bronsålder som är starkt präglad av den äldre järnålderns markorganisation och dess fortsatta utveckling under yngre järnålder som lagt grunden för odlingslandskapet under Täby prästgård fram till tidigt 1900-tal. (Fornlämningsmiljö, odlingslandskap).
Uttryck för riksintresset
Stensträngssystemen, husgrunderna, odlingsterrasserna, de fossila åkrarna och fägatorna som avspeglar den äldre järnålderns gårdsstruktur, odlingslandskap och markorganisation. Gravrösen från bronsåldern eller äldre järnåldern samt järnåldersgravfälten vid Skogsberga och prästgården, som tillsammans visar på områdets bebyggelseutveckling. Skogberga by och Täby prästgård som markerar lägena för den bebyggelse som kom att ersätta äldre järnålderns gårdsstruktur under yngre järnålder och medeltid. Det omväxlande odlingslandskapet med låglänta åkrar och kuperade beteshagar innehållande betespräglat biologiskt kulturarv.
Kyrkliga kulturminnen i Täby
Täby kyrka började uppföras under 1200-talet. Det är en romansk stenkyrka med valvmålningar utförda av Albertus Pictor. Kring kyrkogården finns en bogårsmur med stigluckor.
Tibble kyrka, vy från Attundavägen, Kyrkosalens väggar är helt i glas som reflekterar himlens färg. Den nedre delen av byggnaden är klädd med blå keramikplattor.
Gribbylunds kapell invigdes år 1937 och var från början ett allianskapell. Svenska kyrkan övertog kapellet 1985. Fasaden är klädd med gråmålad lockpanel och sadeltaket är täckt med rött tegel.
St Olofs kyrka i Viggbyholm invigdes år 1941. Byggnaden är uppförd i trä och är målad i en bruten vit kulör. Taket är valmat och täckt med tegel. Arkitekt Evert Milles.
Näsbypark kyrka invigdes år 1980. Kyrkan har ett pyramidformat tak och är sammanbyggd med en villa som används för församlingsverksamhet. Arkitekt Rolf Bergh.
I”Politik för gestaltad livsmiljö ”(prop. 2017/18:110) tas ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön och utgör en samlad nationell arkitekturpolicy. Det politiska målet slår fast att arkitektur, form, design, konst och kulturarv har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag utifrån bland annat hälsa och välbefinnande.