Vy mot Nygård, som nu drivs som värdshus, men som är en av de tre gårdar som Fittja by delades upp i.
Områdets karaktär
Väster om Täby kyrkbys tätort öppnar sig landskapet med ett böljande odlingslandskap som sluttar ner mot Vallentunasjöns strand. Det tätortsnära landskapet rymmer spår efter både ett tusenårigt jordbruk och ett modernt rekreationslandskap. I höjdläge vid strandkanten ligger Fittja gård, som historiskt har brukat hela det omgivande landskapet. Mot söder och norr avgränsas dalgången av skogsområden, med talrika lämningar efter järnålderns bosättningar och odlingssystem. Ortnamnet Fittja betyder ungefär ”fuktig strandäng” och syftar på den nu utdikade sankmark som länge präglade dalgångens centrala delar.
Fittja by, belägen på en tidigare udde invid Vallentunasjön, bestod från början av ett skattehemman med åkrar norr och söder om den stora sanka ängsmarken och två dagsverkstorp i skogsområdet i nordost, Ena torp och Andra torp och ett båtsmanstorp, Statt Ute, beläget vid korsningen mellan vägen mot Fittja och landsvägen mot Stockholm. På kartan från 1804 har byn två gårdar och två torp, Fittja torp i norr och båtsmanstorpet Statt Ute. Till skillnad från de flesta byar i Täby fick gårdarna i Fittja flytta ut från den gemensamma bytomten i samband med laga skiftet 1831. Ängby placerades i den östra delen, vid Kyrkvägen, och Fittja Nygård fick en tomt på det norra skogspartiet. Platsen där Nygård placerades kallas i kartorna för ”gammelgårdsgärdet” och ligger i anslutning till boplatslämningar från järnåldern, (L2013:2569, L2013:2681). Namnet kan indikera att en bebyggelseenhet på platsen har brukats in i medeltid. Fittja Gammelgården blev kvar på den ursprungliga bytomten och i mitten av 1800-talet tillkom ett torp, Granliden, söder därom. I norr tillkom Sjöberg, ett torp under Uthamra i Vallentuna.
Med Roslagsbanans utbyggnad i slutet av 1800-talet växte under 1900-talets början villasamhället som senare skulle bli Täby kyrkby fram på angränsande Täby bys ägor. Det framväxande förortslandskapet påverkade även landskapet kring Fittja. I Fittja Gammelgård och torpet Granliden inrättades ett skolhem för föräldralösa flickor i slutet av 1800-talet och under 1930-talet bildades Mellansjö skolhem, där det fortfarande bedrivs skolverksamhet. Fittja Nygård övergick till att bli semesterhem för spårvägspersonal från år 1922. Som en del i semesterhemmet uppfördes ett antal mindre stugor i skogen i anslutning till Nygård.
Den utflyttade gården Ängbys läge i anslutning till landsvägen mot Stockholm och i närheten av kyrkan och sockencentrat gjorde att den tidigt blev en del av det nya villasamhället. I början av 1900-talet var ortens enda handelsbod inrymd på gården. I närområdet kring Täby kyrka uppfördes flera hundra sommarhus och villor och det fanns även planer på att stycka av delar av Ängbys marker till villatomter.
Utsnitt ur lantmäterikarta från år 1813. Fittja by består av tre gårdar med boningshus och uthus tätt samlade vid Vallentunasjöns strand, där Fittja gård nu är placerad.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Fittja gård
Fittja gård ligger på den ursprungliga bytomten vid Vallentunasjön. Huvudbyggnaden har årtalet 1864 skrivet i frontespisen. Byggnaden har sadeltak täckt med falsad plåt. Färgsättningen är ljusgrön, bruten vit och med bruna fönstersnickerier. Huvudbyggnaden har byggts till på gavlarna. Det finns äldre ekonomibyggnader och ytterligare ett bostadshus, den tidigare förvaltarbostaden.
Foto: Fittja gård, nuvarande mangårdsbyggnad har årtalet 1864 på verandans gavelfält
Nygård
Huvudbyggnaden, en trävilla i två våningar, uppfördes år 1902 för en grosshandlare. Fasaden har liggande spontad panel med en enkel fältindelning. Panelen är täckmålad ljust gul och foder och lister är vita. Ursprungligen var fasaden mer dekorerad, färgsättningen mörkare och fönstrens överlufter var småspröjsade. Som flygelbyggnad står en bagarstuga från 1700-talet, nu kallad Skänkstugan. Det finns även äldre ekonomibyggnader samt flera bostadshus.
Foto: Nygård, huvudbyggnaden uppfördes år 1902 som vackert sommarställe. År 1922 övertogs gården av Spårvägspersonalens semesterhem.
Ängby
Huvudbyggnaden och dess flyglar är uppförda under 1800-talets andra hälft. Huvudbyggnaden i två våningar har tegeltäckt sadeltak med breda frontespiser. Bostadsbyggnaderna har fasader av ljust grå liggande panel, med vita foder och gröna fönstersnickerier. Där ekonomibyggnaderna stod finns nu ett villaområde som har anpassats till platsens kulturhistoriska värden men med modern gestaltning. Husen har rödfärgad träpanel och röda tak.
Foto: Ängby gård, till vänster mangårdsbyggnaden, i förgrunden en ny villa som har anpassats till den äldre gårdsbebyggelsen.
Råd och riktlinjer för området
- Gårdsmiljöerna Fittja, Nygård och Ängby är känsliga för tillägg som placeras så att gårdarna inte går att avläsa som separata enheter.
- I det öppna odlingslandskapet är graden av visuell exponering stor. Relativt små tillägg och förändringar kan bli synliga på långt håll och påverka utblickar, kulturhistoriska strukturer och sammanhang av betydelse för läsbarheten och upplevelsen av landskapet.
- Den agrara miljön är känslig för fragmentering/ utradering av fornlämningar och andra kulturhistoriska element och strukturer som minskar läsbarheten av landskapets historiska tidsdjup. Lämningar efter det förhistoriska jordbruket finns tydligast längs dalgångssidorna.
- Upprätthåll kopplingen mellan den agrara bebyggelsen och omgivande landskap. De öppna markerna närmast by- och gårdsmiljöerna med lång brukningskontinuitet är särskilt känsliga för nya tillskott.
- Värna utblickar, vyer, rumsliga och visuella samband i det öppna jordbrukslandskapet. Undvik placering av nya byggnader så att de bli synliga på stora avstånd och skymmer siktstråk mellan äldre gårdsmiljöer och mellan dessa och Täby kyrka.
- Ombyggnader och nya tillägg i anslutning till traditionella gårdsmiljöer bör utformas nedtonat och anpassas i skala, material, färgsättning och formspråk till omgivande bebyggelse och tomtstorlek.
- Nytillskott bör rätta sig efter platsens förutsättningar och anpassas till naturliga terrängformer. Minimera schaktning och fyllnader. Spara träd, växtlighet och berg. Undvik hårdgjorda ytor på naturmark.