
Vy mot Broby gård, Frestavägen till vänster i bilden. Raden med runstenar kantade Frestavägen på södra sidan där den korsade Karbyån. Runstenar placerades där de kunde ses och läsas av förbipasserande.

Områdets karaktär
Det vidsträckta jordbrukslandskapet söder om Vallentunasjön utgör en förhistorisk centralbygd präglad av lång brukningskontinuitet. Talrika runstenar vittnar om vikingatida storgårdsmiljöer med makten förankrad i jordegendomar. I skogs-och hagmarkerna finns rester efter ett omfattande stensträngssystem som återspeglar den äldre järnålderns agrara samhälle. I kontrast till det fossila odlingslandskapet framträder den medeltida byorganisationen och effekterna av 1800–1900-talens jordbruksrationaliseringar med stora brukningsenheter i en ensamgårdsstruktur i dagens jordbrukslandskap.
Den agrara omvandlingen under 1800-talet med inrättandet av storjordbruk, effektiviseringar och jordreformer lade grunden för det rationella jordbruk som idag präglar området. Utmärkande är sammanslagna egendomar med välarronderade medelstora till stora gårdar. Vissa med karaktär av mindre herrgårdar genom påkostade manbyggnader och stora ekonomibyggnader uppförda i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Gårdsmiljöer som Hagby, Karby och Såsta med omgivande storskaligt inrättade odlingsmarker vittnar om det ekonomiska välstånd som jordbruket gav.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Större delen av området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Skålhamravägen (AB 71). Om ett område har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården, så är det sannolikt att området har sådana värden att det också utgör ett sådant särskilt värdefullt område som avses i plan-och bygglagen PBL 8 kap 13 §.
Hagby är ett av de storjordbruk som dominerade Täby på 1800-talet, då byns tidigare fem gårdar slogs samman till en stor brukningsenhet. Hagby uppfördes ståndsmässigt med huvudbyggnad från år 1893 och en flankerande flygel troligen från 1700-talets slut. Kring Hagby finns ett flertal byggnader som illustrerar arbetsorganisationen och det sociala livet inom godset under 1800–1900-talen. Norr om Hagbyvägen ligger före detta Hagby skola och Rättargården. Stora ekonomibyggnader i tegel och trä såsom ladugård, magasin och logar dominerar anblicken. I utkanten av odlingsmarken finns lämningar efter de många torp som hörde till gården.

Hagby huvudbyggnad uppfördes år 1891 för Fredrik Bünsow. Stommen är av trä och byggnaden är utvändigt reveterad. Taket är brutet, valmat och täckt med svart plåt.

Hagby flygelbyggnad, troligen från 1700-talet. Stommen är av trä och utvändigt reveterad. Taket är brutet och valmat och täckt med svartmålad plåt.

Många av Hagby gårds ekonomibyggnader finns kvar.
Litsby, som hade två gårdar, delade tidigare bybacke med Hagby och flyttades i samband med laga skiftet i mitten av 1850-talet. Då fick en av gårdarna sitt nuvarande läge närmare Vallentunasjön. Den äldre huvudbyggnaden, som var placerad mellan de låga timmerhusen, brann ner vid sekelskiftet 1900. Två låga timrade flygelbyggnader finns vid entrén. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd efter branden. Byns andra gård var kvar i ursprungligt läge men köptes upp av Hagby.

Litsby, den östra flygelbyggnaden. Troligen är byggnaden flyttad från sin ursprungliga plats nordöst om Hagby gård.
Omgivningen kring Såstaholm präglas av 1900-talets herrgårdsmässiga omgestaltning av Såstas äldre gårdsmiljö. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen som ett ståndsmässigt sommarresidens i barockliknande jugendstil under tidigt 1900-tal, med allékantad infartsväg och omgivande park-och trädgårdsanläggning. Såstaholm blev kort efter uppförandet Svenska teaterförbundets pensionärshem under namnet Höstsol.
Såsta var på 1600-talet en by med två gårdar. Såstas äldre huvudbyggnad från 1700-talet flyttade till sitt nuvarande läge väster om ekonomibyggnaderna i samband med 1900-talets omgestaltning. Det är en väl bevarad timrad tvåvåningsbyggnad med tegeltäckt mansardtak. Den breda fasadpanelen är täckmålad vit. Knutbrädor, fönstersnickerier och fönsterfoder är mörkgröna.

Såsta gård. Huvudbyggnaden har brutet och valmat tak, breda panelbrädor med läkt och inbrädade knutar. Fasaden är vit med mörkt gröna fönstersnickerier, foder och knutar.

Såsta gård, ett vagnslider. Kraftiga konsoler av naturvuxet trä förstärker konstruktionen. Portarna är svarta, fasaderna av lockläktpanel är rödfärgade, småspröjsade fönster är vita.

Såstaholm. Huvudbyggnaden började uppföras år 1903 på gråstenssockel med ljust putsad fasad och småspröjsade fönster. Taket är brutet, med brunglaserade takpannor i nedre takfallet och koppartäckning i övre. Arkitekt Gustaf de Frumerie.
Broby, beläget söder om Såstaholm, har bevarat en äldre gårdsstruktur med huvudbyggnad uppförd på 1700-talet och omgivande flyglar. Byggnaderna har tegeltäckta mansardtak, faluröd träpanel på fasaderna och profilsågade fönsterfoder samt fönstersnickerier i guldockra. Den äldre bostadsbebyggelsen är skyddad i detaljplan. Broby har kompletterats med ett äldreboende, uppfört i tre våningar, som ersätter den äldre ekonomibyggnaden.

Broby gård, huvudbyggnad och västra flygeln. Den äldre bostadsbebyggelsen är placerad på en kulle.

Broby gård, den nya vårdbyggnaden. Frestavägen passerar över Karbyån i vänstra delen av fotot.
Till Karby gård hörde under 1800-talets mitt ett omfattande jordbruk. Det var då gårdsmiljön fick sin nuvarande utformning, med tidstypisk bebyggelse uppförd i herrgårdsmässig stil och tydligt åtskilda man-och fägårdsdelar. Huvudbyggnaden uppfördes år 1864. Den välbevarade gårdsstrukturen, med ljust putsad huvudbyggnad och flygelpar, ligger samlad kring den gruslagda gårdsplanen på den gamla bytomten. Gården inramas av en trädgårdsanläggning med bevarad struktur från tidigt 1900-tal och med lummig grönska, stora uppvuxna träd och rester av ett äldre stigsystem. Ekonomibyggnaderna i två våningar med bottenvåning delvis i tegel, övre våning i rödfärgad träpanel, svarta portar och fönsterluckor och sadeltak täckta av svart plåt ger fortfarande en påminnelse om jordbrukets historiska betydelse i Täby. Karby gård och de tillhörande ekonomibyggnaderna inrymmer idag andra verksamheter och är kringskuren av moderna trafikleder, vilket gör att upplevelsen av det äldre gårdsmönstret och den agrara helhetsmiljön påverkats.

Karby gård, huvudbyggnaden och flygelbyggnaderna har tegeltäckta sadeltak, grovt spritputsade vita fasader, med slätputsade hörn och fönsteromfattningar.

Karby gård, en av flygelbyggnaderna. På taket syns en vällingklocka som användes för att kalla in gårdsfolket.

Karby gård, när Vikingavägen breddades revs en del av ekonomibyggnaden.
Valla gård, som ligger öppet i jordbrukslandskapet, var ursprungligen en by med tre gårdar som lades samman till en. Huvudbyggnaden brann ner och återuppbyggdes i traditionell stil år 1929. Det finns ekonomibyggnader från början av 1900-talet. Logen med vagnslider är uppförd i skiftesverk och intill huvudbyggnaden finns ett timrat magasin från 1800-talet. Söder om gården finns ett par avstyckade tomter med enkla egnahemshus byggda på 1930-talet.

Valla gård, huvudbyggnaden uppförd år 1929. På byggnadens kortsidor finns tillbyggnader med terrasstak, pocher.

Valla gård, timrat magasin uppfört under 1800-talet. Byggnadens hörn står på stora stenar.

Valla gård, ekonomibyggnaderna. Vy från öster. Det öppna jordbrukslandskapet är visuellt exponerat, tillägg och förändringar blir synliga på långt håll.
Visinge omnämndes år 1534 och var då ett torp under Karby, men blev senare ett kronohemman. Visinge gård har en huvudbyggnad från 1780-talet och en flygelbyggnad från 1860-talet. Huvudbyggnaden är uppförd i en våning med brutet tegeltäckt tak och frontespis åt båda hållen. Fasaden har stående träpanel målad med gul oljefärg, fönsterfoder och vita knutar. Fönstersnickerierna är gröna. Det finns flera olika fönstertyper, i bottenvåningen finns tvåluftsfönster som är småspröjsade i övre delen. Det finns dessutom flera äldre byggnader, till exempel en timrad lada från 1700-talet och lusthus. Gårdsplatsen ligger på en höjd och är omgiven av en låg mur.

Visinge gård. Huvudbyggnaden med brutet tak och en frontespis med portik är uppförd på 1780-talet. Huset som hade sexdelad plan, byggdes till med ett rum år 1905.
Efraimsberg och Marielund ligger lummigt inbäddade på Karbys forna ägor. Efraimsberg är ett torp och en gård, byggda i mitten av 1800-talet. Marielund har två bostadshus uppförda vid sekelskiftet 1900. Vid Efraimsbergsvägen finns rester av grunden till Täbys första skola, Centralskolan, färdigställd år 1829.

Efraimsberg, huvudbyggnad från andra hälften av 1800-talet. De små sidofönstren på övre våningen ger ljus till kattvindar.

Marielund har två boningshus byggda vid sekelskiftet 1900 eller tidigare. Tvåluftsfönstren har spröjs och dekorativa foder.
Råd och riktlinjer för området
- Området är känsligt för nya tillägg som i placering, skala, materialval, färgsättning och utformning påtagligt avviker från, eller saknar samband med, den befintliga miljöns agrara karaktär och rådande bebyggelsemönster.
- I det öppna odlingslandskapet är graden av visuell exponering stor. Relativt små tillägg och förändringar kan bli synliga på långt håll och påverka utblickar, kulturhistoriska strukturer och sammanhang av betydelse för läsbarheten och upplevelsen av landskapet.
- Upprätthåll kopplingen mellan den agrara bebyggelsen och omgivande landskap. De öppna markerna närmast by-och gårdsmiljöerna med lång brukningskontinuitet är särskilt känsliga för nya tillskott.
- Befintliga karaktärsdrag bör tillvaratas. Den äldre bebyggelsestrukturen och lokala byggnadstraditionen ska fortsatt vara tongivande i landskapsbilden. Eventuella nytillskott bör knytas till traditionella bebyggelselägen och undvika jordbruksmark.
- Den förhållandevis glesa bebyggelsestrukturen präglat av ensamliggande gårdar är känslig för ovarsam förtätning som bryter mot det traditionella mönstret.
- Ombyggnader och nya tillägg i anslutning till traditionella gårdsmiljöer bör utformas nedtonat och anpassas i skala, material, färgsättning och formspråk till omgivande bebyggelse och tomtstorlek.
- En tydlig hierarki i bostadsbyggnaders gestaltning bör eftersträvas. Gårdarnas byggnader och gestaltning skiljer sig från torp-och egnahemsbebyggelsens småskaliga bebyggelse.
- Nybyggnad och tillbyggnad ska anpassas till platsens förutsättningar. Minimera schaktning och fyllnader. Spara träd, växtlighet och berg.
- Äldre ekonomibyggnader bör bevaras och om de får ny användning bör ombyggnad ske hänsynsfullt så att viktiga karaktärsdrag bevaras.
Fornlämningar
Runristningar hör ihop med sammanhängande vägstråk. Vid vikingatiden grundas tidigare vattenleder upp av landhöjningen och det blir viktigare att anlägga landsvägar. Fornslingan, en vandringsled som utgår från Hagby följer delvis en sådan gammal färdväg.
Cirka 700 meter söder om Hagby gård finns en berghäll med två runristningar. I området finns rester av gammal bebyggelse och stensträngar, äldre system av hägnader. Längre fram följer stigen en hålväg som har bildats av slitage från de som färdats här. Färdvägen fortsätter söderut genom skogen mot Sparringsberg, en gammal torpplats vid sjön Fjäturen, där finns två runstenar. På andra sidan kommungränsen till Sollentuna, i Rösjöskogen, finns ytterligare en runsten med texten, ”Häming och Jarlabanke de lät röja väg och göra broar efter sin fader och Estrid efter sina söner Ingefast och Ingvar. Gud hjälpe deras ande.”

Runhäll L2014:1479 söder om Hagby ”Jorum lät göra broar efter sin man och Härming och Jarlabarke efter Ingefast, Estrid efter Ingvar, en mycket god ung man.”

Runsten 2015:9364 vid Sparringsberg ”Ingefast lät rista dessa runor efter Ragnfrid, sin hustru och Häming efter sin moder”.
Gravfält och runristningar
I närheten av Broby bro står sex runstenar. Tre av dessa står söder om Frestavägen, tre stenar som tidigare stod nära Frestavägen på norra sidan har flyttats bort från vägen. Idag står de i en hage närmare Vallentunasjön.
Fyra av stenarna knyts till stormannen Jarlabankes släkt. Jarlabankes farmor Estrid nämns på två av stenarna vid Broby bro. På en av dem går det att läsa: ”Estrid lät resa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland.” Runstenen är troligen rest någon gång mellan åren 1030 och 1050. I samband med en arkeologisk utgrävning vid Broby bro år 1995 påträffades en grav som sannolikt är Estrids. Att gravar från denna tid går att identifiera med till namnet kända personer är mycket ovanligt. Tack vare den information som finns på runstenarna i närheten, som är samtida med gravarna, går det sannolikt att göra det i Estrids fall. På en karta från 1700-talet finns Östens hög markerad nära den plats där Estrids grav hittades.

Dessa tre runstenar L2015:9700, L2014:91, L2015:9561, stod nära Frestavägen vid Broby bro, men är flyttade närmare Vallentunasjön.