Vy från Rusthållarvägen, Löttingelund mot Löttinge gård.
Områdets karaktär
Löttinge gård ligger i en mindre dalgång i norra änden av en långsträckt sprickdal, som söderut smalnar av och övergår i Rönningesjön. Dalgången bildar ett litet avgränsat öppet landskapsrum, med bebyggelsen placerad i dalgångskanten och inramat av skogsklädda höjder och med Löttingelunds villabebyggelse i söder. Löttinge herrgård utgör en samlad gårdsmiljö med flera äldre byggnader.
Löttinge var från 1690-talet rusthåll och bebyggdes ståndsmässigt. Till rusthållet hörde dagsverkstorp och en ryttarstuga för gårdens dragon. I utkanten av dalgången ligger lämningarna efter dagsverkstorpet Skansen. Gårdsmiljön kompletterades på 1830-talet med den nuvarande ljust putsade huvudbyggnaden, med omgivande trädgård och rak alléprydd infartsväg. Den äldre vägstrukturen avspeglas även av grindstolpar som kantar vägen.
Löttinge har trots 1800-talets omgestaltning av gårdsmiljön bevarat ett äldre traditionellt bebyggelseskick, med rödmålade timrade och panelade byggnadslängor som ingått i den gamla gårdsanläggningen. Till de äldre byggnaderna hör en flygel, ett brygghus och en timmerlänga från 1700-talets mitt, invändigt försett med unika väggmålningar i rokokostil. Huset uppfördes som drängstuga och fungerade senare som bagarstuga, statarlänga och hönshus. Till gårdsmiljön hör också en statarbostad från sekelskiftet 1900 samt tillhörande uthus.
I omgivningen kring Löttinge finns gravar och gravfält som vittnar om förhistorisk kontinuitet. Löttingelundsvägen, som passerar strax norr om Rönningesjön, utgör en del av den gamla landsvägen mellan Stockholm och Roslagen. Vid bron där landsvägen korsade över bäcken till Rönningesjön stod tidigare två runstenar, som numera är försvunna. I anslutning till landsvägen låg även Löttinge krog som finns omnämnd på 1690-talet.
På Löttingekullen, som är Täbys högsta berg, 58 meter över havet, finns ett bronsåldersröse.
Vågsjö ligger i en långsträckt dalgång väster om Ullnasjön. Området präglas idag främst av sin användning för fritid och rekreation. Storstadsnära näringar som Vågsjölunds hästgård och rekreationsanläggningar i form av Arninge golfklubb och Ullna koloniområde ger tillsammans med omgivande strövområden denna del av landsbygden karaktären av ett rekreationslandskap.
Vågsjö tillhörde under lång tid storgodset Rydboholm och räknades till Östra Ryd socken fram till 1950-talet. Kring den gamla bytomten och i dalgångens mer höglänta partier finns ett flertal fornlämningar i form av gravfält, röjningsrösen, stensträngar och gravar som visar på dalgångens långa brukningskontinuitet. Vågsjö bestod i början av 1700-talet av tre gårdar samlade på bytomten. Genom byn passerade landsvägen, som trots uträtningar till stor del har samma sträckning idag. I slutet av 1800-talet genomgick Vågsjö en expansiv period av nyodlingar som bland annat innebar att det äldre byggnadsbeståndet revs till förmån för nya byggnader.
Norr om golfbanan etablerades Ullna koloniträdgårdsförening på 1980-talet i anslutning till det tidigare dagsverkstorpet Torkan. Kolonibebyggelsen är uppdelat i två områden och präglas av små stugor på lummiga trädgårdstomter.
Små stugor på lummiga tomter vid smala grusvägar i Ullna koloniträdgårdsförening. Täby kommun har beslutat om riktlinjer som styr hur bebyggelsen får utformas.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Löttinge gård
Löttinge gård, mangårdsbyggnaden har reveterad fasad.
Löttinge gård är en av de bäst bevarade gårdsmiljöerna i Täby och utgör en värdefull kulturmiljö med höga samhällshistoriska och byggnadshistoriska värden. Gården har två bostadsbyggnader. Nuvarande huvudbyggnad är en timrad byggnad uppförd på en äldre grund med källare. Den byggdes om i nyklassicistisk stil på 1830-talet och byggdes till år 1867. Fasaden är vitputsad, foder, knutbrädor och fönstersnickerier är grå. Byggnaden har frontespiser vid vardera långfasad. Det flacka sadeltaket har gråmålad skivtäckning av plåt. En glasveranda med detaljrika snickerier finns på byggnadens västra sida.
Flygelbyggnaden i en våning, troligen uppförd på 1700-talet som köksflygel, är byggd i timmer med fasad av rödfärgad träpanel och med dekorativa omfattningar runt entrédörren. Fönstren är små och kvadratiska. En garageport har tagits upp i en gavel. Interiören innehåller dekorerade kakelugnar från 1700-talet. Gården har stora ekonomibyggnader från åren runt sekelskiftet 1900 och en ny stor hallbyggnad. Söder om gården finns ett äldre brygghus.
Ett äldre hus som varit drängstuga och hönshus har restaurerats och innehåller väggmålningar från 1700-talet. Norr om gården, vid vägen mot torpet Mossen, finns en statarbostad med tillhörande uthus. Fasaden har fältindelad spontad träpanel, täckmålad och ljust gul med vita foder och lister. Fönstersnickerierna är mörkt oxidgröna. Löttinge gård är en värdefull kulturmiljö med samhällshistoriska och byggnadshistoriska värden.
Löttinge gård statarbostad, med fasad i fältindelad panel. En öppen förstukvist markerar entrén.
Löttinge gård, hönshuset som har renoverats har väggmålningar invändigt.
Råd och riktlinjer för Löttinge gård
- Äldre byggnader bör bevaras. Om de får ny användning bör ombyggnad ske hänsynsfullt så att viktiga karaktärsdrag bevaras.
- Underhåll av befintliga byggnader bör ske med traditionella material och metoder.
- Eventuella nya tillägg ska anpassas till gårdsbilden så att gårdsmiljöns karaktär bibehålls.