Näsbypark

År 1907 bildades Näsby Fastighets AB och började stycka tomter, först i Roslags-Näsby och västra Ella gård. Först ut att planläggas vid Näsby slott var det strandnära området Näsby slottspark med utblick över Stora Värtan. Redan år 1933, fem år efter stadsplanens antagande, var över 200 tomter bebyggda. Inför planläggningen var slottsherre Lamm angelägen om att bevara så mycket som möjligt av parkstrukturen. Grundstrukturen, med en stor andel grönytor, stora tomter och ett slingrande vägnät kopplat till breda, raka och ofta trädkantade huvudgator som Slottsvägen och Centralvägen, är fortfarande tongivande drag i kommundelen. Möjligheten till rekreation och friluftsliv både sommar- och vintertid bidrog till att området inledningsvis även var populärt för fritidshus. Bastuholmen strax norr om Näsbyvikens mynning delades upp och bebyggdes med enkla fritidshus med start i början av 1930-talet.

Med förlängningen av järnvägen till området på 1930-talet, etableringen av Sjökrigsskolan i Näsby slott på 1940-talet och motorvägens sträckning på 1950-talet följde en gradvis utbyggnad av villabeståndet.

Parallellt med tillkomsten av kommunens nya knutpunkt i Roslags-Näsby sattes ramarna för Näsbyparks omvandling från villasamhälle till modern stadsdel, med egen centrumanläggning i en stads­plan från 1953. Först ut bland kommundelens mer storskaliga projekt var det motorvägsnära flerbostadshusområdet Örnstigen (1952–53).

Örnstigens flerbostadshus uppfördes åren 1952–1953, byggnaderna är anpassade till den kuperade terrängen.

Det följdes av grupphusområdet Norskogen (1957–59) och det stationsnära Näsbypark centrum, med anslutande flerfamiljshus som tillkom i flera etapper från år 1956 och framåt. Centrumanläggningen i två plan invigdes 1961 och har efter det byggts på med ett kraftigt punkthus vid Centralvägen och torget har byggts in. Delar av centrumet och framförallt intilliggande flerbostadshus bevarar dock fortfarande det tidiga 1960-talets modernism. Näsbyparksskolan ligger i direkt anslutning till centrumet. Delar av skolbyggnaderna, till exempel gymnastiksalen och två flygelbyggnader mot sydväst, är från år 1958. Dessa byggnader har fasader av rött tegel och generösa ljusinsläpp från fönster med vitmålade snickerier.

Efter 1960-talets intensiva utvecklingsfas har området kompletterats med mindre grupphusområden såsom Näsby gård och under senare år några flerfamiljshus, exempelvis utmed Centralvägen.

Villaområden med stora lummiga trädgårdar och tilltagen förgårdsmark, med husen långt indragna på tomten, bidrar i hög grad till Näsbyparks gröna karaktär. Efterkrigstidens utbyggnad kring den långsträckta dalgången som numera är grönstråket Centralparken följer tidsandans ”hus i park”, det vill säga storskaliga huskroppar på höjdpartier inbäddade i skogsmark och med gårdsmiljöer vars funktionella planering samspelar med sparad naturmark.

I Näsbypark finns flera grupphusområden av hög kvalitet. Norskogen är ett grupphusområde med 197 bostäder i villor, parhus och radhus byggda åren 1957–59. Husen ger ett lätt intryck med sina flacka tak, finprofilerad fabrikslackad aluminiumplåt i fasaden och fönster utan spröjs och foder. Fönstren sitter i liv med fasaden. Färgsättningen har varit enhetlig i rött, grönt, gult och grått. Bygg­nadselementen tillverkades av Mockfjärdhus ”Hus i paket” med Gustaf Lettström som arkitekt. Det finns områdesriktlinjer för Norskogen som syftar till att området ska behålla sin enhetlighet.

Norskogen, elementhus byggda åren 1958–1959. Fönstren sitter i liv med fasaden av finprofilerad aluminiumplåt.

Kvarteret Hägern i Näsbygård är ett enhetligt anlagt småhusområde, med småskaliga kvarter och intima gaturum. Kvarteret Hägern uppfördes åren 1975–1976. Kedjehusen har bottenvåning i fasadtegel, småspröjsade fönster med brunsvarta snickerier, branta tak med svarta betongpannor, små takkupor inklädda med svartmålad plåt, svartmålade vindskivor, nätta takutsprång och gavlar i brun-, röd- eller grönmålad träpanel. Arkitekturen hämtar inspiration från lantliga byggnadstraditioner och bryter mot 1960-talets modernism.

Kvarteret Hägern, elementhus byggda i mitten av 1970-talet. Bottenvåningen är utförd i tegel, den höga gaveln i träpanel.

Kvarteret Tranan har parhus och enbostadshus i herrgårdsliknande arkitektur, en-och tvåvåningsbyggnader med träpanel täckmålad i ljusa pastelltoner, fina detaljer vid entréer och fönster och sadeltak med röda betongpannor. Några hus har frontespiser. De två enbostadshusen vid områdets entré har tak täckta med svartmålad bandplåt och små takkupor. Kvarteret uppfördes åren 1998–1999, med Engstrand och Speek AB som arkitekter.

Kvarteret Tranan, elementhus byggda i slutet av 1990-talet. Arkitekturen är klassicistisk med välgjorda detaljer.

Delar av parken mot vattnet utvecklades under influens av den engelska landskapsparken under senare hälften av 1700-talet. Då anlades även trädgårdsanläggningar med drivhus och orangeri söder om barockparken. Under 1800-talet fortsatte en utveckling med trädgårdskvarter och äppelodling. Under 1800-talets slut förföll slottet och det brann år 1897.

Näsby slott, ett barockslott i klassicistisk arkitektur. Slottet med omgivande alléer och park är Täbys enda byggnadsminne.

Slottet restaurerades i början av 1900-talet av den nye ägaren, Carl Robert Lamm. I förbindelse med slottet byggdes år 1913 norra flygeln. Parkanläggningen berikades under det tidiga 1900-talet med skulpturer och brunnskar. Näsby slott förvärvades år 1941 av staten och södra flygeln byggdes till. Från år 1943 inrymde slottet lokaler för Kungliga Sjökrigsskolan, KSS. Marinen byggde successivt ut området med kaserner, mässbyggnad, två mindre enbostadshus, två exercishallar, bollplan, värmecentraler och ett antal förrådsbyggnader. Parkanläggningen med alléer omgivna av det öppna kulturlandskapet bevarades långt in på 1900-talet. Parken restaurerades år 1974 efter förslag av Walter Bauer. Pliktverket hade sin verksamhet i byggnaderna fram till början av 2000-talet.

Entré till Näsby slott vid Djursholmsvägen, vitputsad vaktkur från 1940-talet med grindstolpar och järnsmidesgrindar.

Täby kommun antog en detaljplan för området som fick laga kraft år 2018. Med stöd av detaljplanen har området öppnats upp för besökare och nya bostäder med trädgårdsstadskaraktär har tillförts. Slottet har renoverats och fungerar idag som hotell och konfe­rensanläggning. Barockparken håller på att rustas. För att möjliggöra denna utveckling har kasernbyggnader och vissa mindre byggnader från Sjökrigsskolans tid rivits. Den nya bostadsbebyggelsen, uppförd åren 2019–2023, har utformats och placerats med hänsyn till kulturmiljövärdena på platsen.

Näsby slott är uppfört i barockstil med utskjutande flyglar mot Näsbyviken. En mittrisalit markerar entrén. Mot trädgårdssidan, barockparken, domineras fasaden av höga spröjsade fönster. Byggnaden har två våningar och en kraftig sockel. Fasaderna är putsade i en ljus ockragul ton och har en enkel rusticering. Byggnaden har säteritak krönt av en lanternin. Barockparken med symmetrisk plan, häckar, alléer och skulpturer samt stallet ingår också i byggnadsminnet. Stallet från år 1665 är förmodligen Täbys äldsta profana byggnad.

Näsby slott, den omgivande parken och stallet utgör en sammanhållen miljö med stora kulturhistoriska värden då slottet uppfördes efter ritningar av den tidens mest framstående arkitekt, Nicodemus Tessin den äldre. Det gäller även parkanläggningen. Vidare utgör slottet ett representativt exempel från den tid då den svenska adeln skaffade sig stora gods i Stockholmstrakten och är därför ett viktigt samhälls­historiskt dokument. Trots förändringar i samband med ombyggnader efter branden i början av 1900-talet har slottet bevarat sin barockkaraktär. Området närmast slottet är byggnadsminne sedan 1943 och skyddat enligt kulturmiljölagen.

Ett långsträckt skivhus förlänger centrumanläggningen söderut och bildar fond mot parkeringsytan. Byggnaden kallades Familjehotellet och erbjöd moderna bostäder och utökad service, som ett slags kollektivhus med restaurang. I bottenvåningen är de tidsenligt uppglasade butikslokalerna ännu i bruk. Bottenvåningens indragna entréer är klädda med kalkstensskivor och med dörrpartier i lackat trä. Affärslokalerna har stora skyltfönster med karmar i lackat trä. Ett skärmtak utmed hela fasaden bär tidsenliga neonskyltar.

Kvarteret Jagaren. Stora skyltfönster med karmar i fernissat trä och skärmtak med neonskyltar är några av bottenvåningens bärande karaktärsdrag.

Skivhuset är ett av fyra med liknande utförande. De övriga är belägna på rad längs med Eskadervägen norrut. Förutom butiksdelen i bottenvåningen på Eskadervägen 12–14 följer samtliga samma mönster. Skivhusen kännetecknas av högresta, slätputsade fasader med repeterande fönster-och balkongsättning. Taken har en speciell asymmetrisk silhuett som förstärker det resliga intrycket. Samtliga hus har bevarad volym, silhuett och fönstersättning och bidrar till områdets starka 1960-talskaraktär. Jagaren 1 och 6 är fina representanter för 1960-talets storslagna arkitekturvisioner. Byggnadernas volymer med skivhusens asymmetriska takformer och punkthusets raka avslut, ljusa putsade fasader med indragna balkonger och bottenvåningarnas gestaltning med kalksten och lackat trä vid entréer och skyltfönster är viktiga karaktärsdrag. Skärmtakets enhetliga neonskyltar i stilsäker 1960-talstypografi bidrar till helhetsupplevelsen. Arkitekt Sture Elmén ritade byggnaderna.

Kvarteren Kryssaren till höger, Slagskeppet till vänster och rakt fram Jagaren.

Kvarteren Kryssaren och Slagskeppet vid Kryssarvägen är typiska representanter för 1950-talets stadsplaneideal, som kännetecknas av en samlad och enhetligt utformad bebyggelsemiljö med hög kvalitet i material och detaljer. Den grova fasad­putsen i sandfärg har en diskret fältindelning. Fönstersnickerier är oftast vita, men vid trapphus blå. De nätta balkongerna med räcken i smalspårig sinuskorrugerad plåt är blåmålade. Entrépartier med sandstensomfattning har dörrar och sidopartier i fernissat ädelträ med glasade öppningar. Området, som är varsamt inplacerat i bevarad natur, har höga kulturmiljövärden som representant för tidens stadsplaneideal och omsorgsfulla bostadsarkitektur. Arkitekt Sture Elmén ritade byggnaderna.

Kvarteret Slagskeppet.

Råd och riktlinjer för Kryssaren och Slagskeppet

• Byggnadsmaterial och detaljer har genomgående hög kvalitet. Behåll ursprunglig färgsättning och material. Behåll originalfönster, portar och balkonger.

Råd och riktlinjer för Jagaren 1 och 6

• Behåll fönstersättning och originalfönster och portar, där de finns kvar.

Centralvägens raka dragning och visuella kontakt med Näsaäng och vattnet gör att det bildas ett landskapsrum med stora rekreativa värden.

Stadsplanen N10 för Näsby Östra Park från år 1926 styr villabebyggelsen utmed Centralvägen så att den placeras långt in på tomterna. Det ger området dess parkkaraktär.

Flera vägar kantas av alléer. Några av dessa utgår från Näsby slott och är äldre än villabebyggelsen. Ett av Täbys äldsta torp, Näsby udd, finns på Torpvägen. Det är en enkelstuga, med gråstenssockel, röd träpanel, ljust grått foder och med enkupigt lertegel på sadeltaket. Torpet, som är skyddat i detaljplan, har underhållits med traditionella material och metoder.

Näsbypark södra, vid Slottsvägens sydvästra del, finns flera funkisvillor med flacka tak och stora balkonger.