Vy mot Roslags-Näsby centrum på östra sidan Roslagsbanans station.
Områdets karaktär
Roslags-Näsby har sedan Roslagsbanans framdragning på 1880-talet varit en betydelsefull knutpunkt i Täby. Den viktiga landsvägen, Stockholmsvägen, mellan Stockholm, Vaxholm och Norrtälje passerade också här. Villaområdet växte fram i anslutning till stationen, på mark som då tillhörde Näsby slott.
Området utformades enligt det tidiga 1900-talets trädgårdsinspirerade planeringsideal och karaktäriseras av den topografiskt formade planstrukturen, med slingrande vägar och lummiga tomter. De första villorna placerades främst till höglänta skogspartier. Det framväxande villasamhället kom från och med 1930-talet även att breda ut sig alltmer på den tidigare odlingsmarken.
I och med omvandlingen till köping 1948 fick Roslags-Näsby en ny roll som kommuncentrum, med ett nytt kommunhus och en mer uttalad centrumbildning vid punkthusområdet i kvarteret Höstfibblan.
Centrumanläggningen med butiker i tvåvåningshus och bostäder till höger i bild, byggdes 1955. Punkthusen i kvarteret Höstfibblan hade ursprungligen putsade fasader men är nu tilläggsisolerade och har ljust gula plåtfasader. Arkitekt Leif Almaas. Husen utmed Korsvägen, till vänster i bild, är från år 2000. Arkitekt Lund och Valentin arkitekter.
På västra sidan om järnvägen pågår utveckling med nya stadsmässiga bostadskvarter. Det gamla kommunhuset från 1950 finns kvar, det är en tegelbyggnad med valmat sadeltak ritad av Sture Elmén, som nu är ombyggd till bostäder. Byggnaden har hög kvalitet i utförandet och är ett bra exempel på ett kommunhus från 1900-talets mitt. Intill finns också gamla elverkshuset av samma arkitekt. Huset är byggt år 1960 och har en mer modernistisk formgivning, med fönsterband och gröna plåtbröstningar i tegelfasaderna.
Över entrén står det Täby kommunalhus, men huset har byggts om till studentbostäder. Arkitekt Elmén och Almaas.
Intill den nya bebyggelsen väster om järnvägen finns ett område med äldre villabebyggelse bevarat. Det är utpekat som utvecklingsområde i kommunens översiktsplan. Villabebyggelsen i Roslags-Näsby är i dag av blandad karaktär med årsringar från flera olika tidsepoker.
Norr om stationen växte ett område med industrier fram utmed Stockholmsvägen. Stadsplanen för Åva tomtområde fastställdes 1930. Några av de tidiga industrierna var Hallbergs skruvfabrik, en kvarn som senare byggdes om till stållinefabrik och ett tryckeri. De äldre byggnaderna utfördes i en enkel modernistisk stil, med flacka sadeltak, slätputsade fasader och enhetlig fönstersättning. Byggnaderna har med åren fått nya tillägg och anpassningar med sin tids formspråk.
Enhagsvägen byggdes ut på slutet av 1960-talet. Bebyggelsen är från 1970-talet och efterföljande årtionden. Verksamheterna i den äldre, östra delen är till stor del inriktad på försäljning och service av bilar, medan den västra delen främst består av kontorshus, skolor och vårdboende.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Ytterbyskolan, Villa Ytterby, Ytterbystugan
Ytterbyskolan, med första byggnaden uppförd år 1906, men som numera är riven, tillkom då Täby tog steget från agrar landsbygd till utveckling av villastäder utmed Roslagsbanan. Nuvarande skolbyggnader är från åren 1926 respektive 1944.
Ytterbyskolan, uppfördes år 1926. Då hette den Näsby folkskola. Arkitekt André och Stille.
Den äldre byggnaden är uppförd i 1920-tals klassicism, vitputsad med spröjsade höga klassrumsfönster och en assymmetriskt placerad entréportik med kvaderstensrusticerade pilastrar och lunettfönster över porten. Den nyare sidobyggnaden i nedtonad modernistisk stil har en ljus sandfärgad puts och kvadratiska fönster. Båda skolbyggnaderna framstår som typiska exempel på sin tids arkitektur och visar vilken omsorg som lades på skolbyggnader.
Villa Ytterby från 1912 är en rest av den äldre villabebyggelsen som funnits i kvarteret. Huset har brutet takfall i tegel, med utsvängd nedre del, fasader av liggande gulmålad panel och fönstren har korsspröjs i de övre lufterna. Fasaderna är variationsrika med olika fönsterformat, burspråk, verandor och takupor. Villa Ytterby är en väl bevarad representant för Täbys tidigaste villabebyggelse i jugendstil.
Ytterbystugan, också kallad Näsby grindstuga, är ett dagsverkstorp från 1790-talet, senare mjölnarbostad. Den byggdes som grindstuga vid en allé som ledde från Roslagsvägen till Näsby slott. Byggnaden är timrad, har rödfärgad lockläktpanel, vita knutar, vindskivor och fönsterfoder samt tvåluftsfönster med sex rutor. Huset står på en murad naturstensockel och sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. En förstukvist med snickeridetaljer och en grönmålad port vetter mot söder. Huset är välbevarat och genom sin ålder en länk till Täbys äldre historia, både som representant för traditionell byggnadskonst men också som hemvist för Täby Hembygdsförening.
Äldre bebyggelse vid Roslags-Näsby station, Ytterbystugan, Villa Ytterby och Ytterbyskolan.
Råd och riktlinjer för Ytterbyskolan, Villa Ytterby och Ytterbystugan
- Behåll respektive byggnads tidstypiska karaktär. Eventuella tillägg ska anpassas till miljön.
Sågtorp och Mosstorp
Sågtorp och Mosstorp består av villabebyggelse som vuxit fram från tidigt 1900-tal i anslutning till Roslagsbanans stationer. Områdena är planerade med trädgårdsstadsideal i kuperad terräng med stora tomter och ett terränganpassat vägnät. De äldre villorna är ofta byggda högt upp på sina ursprungliga tomter och senare avstyckningar har resulterat i nya årsringar närmare vägarna.
Mosstorp, villabebyggelsen växte fram med närhet till Enebybergs station i Danderyd.
Utmed Sågtorpsvägen finns flera av Täbys äldsta villor. Här finns också en björkallé som förstärker den lummiga karaktären. Kännetecken för den äldre villabebyggelsen är att de har sadeltak eller brutet tak, ibland utkragande nedtill. Taken är oftast täckta med tegelpannor eller plåt. Träfasaderna är täckmålade i ljusa kulörer eller avfärgade i falurött och med fönsterfoder i kontrasterande färg, putsade fasader i milda pastellfärger. Fönstren är ofta spröjsade, verandor och burspråk ger variation i fasaderna och ofta finns fina snickeridetaljer vid förstukvistar. I flera fall tas tomtens höjdskillnader upp med en kraftig sockel eller terrasseringar nära byggnaden.
Karaktäristiskt för den äldre villabebyggelsen är stora tomter med låga häckar eller staket mot gatan. Villaområdet berättar om hur Täby förvandlats från jordbrukande landsbygd till villaförort till storstad. Det finns representanter från de första åren på 1900-talet till nutid, 2020-talet.
1.29 Mosstorp 2
Råd och riktlinjer för villabebyggelsen i Sågtorp och Mosstorp
- Särskild vikt bör läggas vid att anpassa nya byggnader och tillbyggnader till platsens kulturvärden.
- Fönster bör utformas i likhet med originalutformningen och i trä.
- Den ursprungliga färgsättningen bör vara vägledande för all bebyggelse i området.
- När utveckling av ett område med äldre bebyggelse planeras ska kulturhistoriska värden dokumenteras och analyseras som underlag för en medveten avvägning mellan kulturvärden och samhällsutveckling.
- Se även generella råd och riktlinjer.
Lahäll
Lahäll växte fram på Näsby slotts ägor och påminner mycket om det närliggande villasamhället i Roslags-Näsby. Utbyggnaden av Lahäll tog fart i och med planläggning på 1920-talet under namnet Näsby Västra park. Planeringen var inriktad mot att erbjuda stadsbor rymliga tomter för sportstugor, med ett intilliggande sportfält som rekreativ målpunkt.
Den här villan vid Djursholmsvägen är byggd år 1938 och har traditionell utformning med brutet tak och symmetrisk fasad med spröjsade fönster, vitmålade fönsterfoder. Formspråket är hämtat från 1920-talets klassicism.
Vid planläggningen fanns redan enstaka fritidshus som integrerades i den nya planen. Det skogsklädda höjdpartiet invid Näsbyviken passade tidens nyväckta friluftsideal och försågs med terränganpassade vägar och tomter. Dagens villaområde präglas av platsens ursprungliga naturmarkskänsla, även om små fritidshus redan tidigt byggdes till eller ersattes av större åretruntvillor. Bebyggelsen i dagens Lahäll är blandad, med årsringar från flera olika tidsepoker.
Villa byggd år 1933. Fasaden är klädd med timmerpanel, brädor med en rundad profil som gör att huset ser ut att vara byggt av timmer. Fasadmaterialet var populärt på sportstugor under 1930- och 40-talet, ofta färgsatt i brunt
I norra delen av Lahäll finns de här modernistiska villorna. Byggnaden i förgrunden är byggd år 1940 och den i bakgrunden är byggd år 1970. Båda husen har flacka tak, det bortre huset har pulpettak och stora perspektivfönster.
Under 1970-talet kom en reaktion mot modernismens arkitektur. Traditionella hustyper med sadeltak eller brutna tak blir åter populära. Den här villan byggdes år 1986. Den har dekorerad förstukvist och fönster- och dörrfoder som är målade i en mörkare grön än fasaden.
Råd och riktlinjer för Lahäll
- Behåll om möjligt de äldre fritidshus som finns kvar som komplementbyggnader. Bevara deras ursprungskaraktär.
Fornlämningar
Vid Näsbyvägen/Ytterbyvägen finns en runhäll L2014:18. Det är en runristning från 1000-talet e. Kr. som upptäcktes 1943 av författaren Jan Fridegård. Texten lyder ” …lät hugga stenen efter sina styvsöner och Helga lät hugga efter sina söner Dan och Sven”.
Ristningen är ojämn, osäkert huggen och kraftigt vittrad. Texten är därför inte helt säker. Inskriften har förmodligen börjat med ett mansnamn och kanske slutat med en böneformel. Det är ovanligt att ristningar utförs till minne av styvsöner, men det finns ytterligare några exempel. Alla tre personnamnen är ganska vanliga i vikingatida runinskrifter.