Täby centrum

Täbys första generalplan togs fram år 1948 under ledning av arkitekt Sune Lindström. Den satte inriktningen för Täby köpings utveckling och pekade ut att Täbys tyngdpunkt skulle ligga i närheten av Roslags-Näsby. Kommunen började köpa in mark för att bygga bostäder. År 1950 köptes Näsby Fastighets AB, vilket gav tillgång till stora markytor i södra delen av Täby. Tibble gårds mark låg centralt vid Roslagsbanan, nära motorvägen mot Norrtälje, och skulle passa bra för en centrumanläggning omgiven av nya bostadsområden, allmänna byggnader och arbetsplatser. Kommundirektör Gustaf Berg drev på för genomförande av projektet. Arkitekten Sune Lindström vid VBB, Vattenbyggnadsbyrån, anlitades för att planera Täby storcentrum.

Modellfoto medan Täby centrum, Tibble gymnasium och Åkerbyvägen fick en annan utformning.

Näsbydal och Grindtorp blev en första del i byggandet av det storcentrum med tunnelbana från Stockholm som planerades under 1960-talet. Skalan på projekten stod i bjärt kontrast mot Täbys lantliga framtoning och debatten gick ibland het. Kommu­nen bemötte kritiken genom att lyfte fram utländska förlagor från bland annat England och Tyskland som lyckade exempel på liknande omdaning för sin nya strategi.

Grindtorp och Näsbydal år 1968. Flygfoto Eric Claesson.

Täby centrum stod färdigt år 1968 och är ett av Europas första inglasade köpcentrum. Centrumanläggningen har byggts ut i omgångar, år 1991 och år 2015. De ursprungligen vidsträckta parkeringsytorna som omgav centrumet har omvandlats till parkeringshus, bostadshus och Täby torg.

Planen för Täby storcentrum är storskalig och modernistisk. En av de tydliga formerna i landskapet är det nästan 300 meter långa huset, som förutom bostäder innehåller Täby sjukhus. Byggnaden följer Biblioteksgången som via en bro över Attundavägen bjuder gående passage över biltrafiken till kyrktorget. Trafikseparering är ett framträdande drag i modernismens stadsplanering. Planen för Täby storcentrum presenterades som den människovänliga staden.

Bostadsområdet Åkerby innehåller cirka 1 700 lägenheter i trevåningshus, med stora gröna gårdar.

Tibble kyrka, som togs i bruk år 1976, innehåller ett kyrkorum vars höga väggar helt är av glasmosaik i olika färger. Tibble kyrka är belägen i ett öppet stadsrum med relativt fri horisont, där ljuset haft avgörande betydelse vid utformningen av kyrkans väggar. Kyrkorummet avtecknar sig som glasad kub på taket till församlingens administrativa byggnad. Byggnadens fasad är av blå glaserade keramikplattor och har horisontella fönsterband. Tibble kyrka har högt kulturhistoriskt värde och bestämmelser enligt kulturmiljölagen 4 kapitel ska tillämpas på kyrkobyggnaden.

Tibble kyrka i förgrunden, Tibblevallen och Roslagsbanan i bakgrunden.

Tibble gymnasium färdigställdes år 1964. Den utbredda byggnaden, med fasader i ljusgul puts med grå takband och röda fönstersnickerier, har en envåningsdel mot Attundavägen. Bakom envåningsdelen står tvåvåningsflyglar med klassrum. Byggnaden innehåller även Tibble teater.

Tibble gymnasium invigdes 1964.

Åva gymnasium invigdes år 1972. Den fem våningar höga huvudbyggnaden har fasader av grå betongelement med kraftig vertikal profilering som bryts av långa fönsterband. Byggnaden ger ett massivt intryck. Mellan gymnasieskolorna finns ishall, bollplan och Tibblevallen.

Åva gymnasium, byggnaden invigdes år 1972.

Täby galopp invigdes år 1960 och var Skandinaviens största galoppbana. Fram till år 2015 reds cirka 350 lopp per år. När galoppverksamheten skulle flytta till ny plats inledde Täby kommun en planeringsprocess för att skapa en ny stadsdel, Täby park. De första bostadskvarteren är nu byggda och inflyttade, men planering och utbyggnad kommer att pågå under många år framöver.

Läktarbyggnaden vid Täby galopp. Arkitekt Gustaf Lettström.

Byggnader och anläggningar från galoppverksam­heten finns fortfarande kvar. Läktarbyggnaden, som ritades av arkitekt Gustaf Lettström, är en symbol för Täby galopp. Den svängda byggnaden med stora glasytor har en utpräglat modernistisk formgivning, med tydligt redovisad konstruktion. Den började byggas åren 1958–60 och byggdes om 1983. I området finns även skärmtak och biljettkurer, uppsadlingsboxar och andra anläggningar som ledvolt och vinnarcirkel.

Fasaderna har en tydlig vertikal verkan med fönsteraxlar och balkongrader som separeras av partier med korrugerad aluminiumplåt. Fönsteraxlarna utgörs av kvadratiska en-och tvåluftsfönster utan spröjs, med en smal sidoställd ventilationslucka samt fönsterbröstningar av sinuskorrugerad aluminiumplåt. Samtliga balkonger är indragna och har renoverats med fronter av ljusa stenklädda fibercementskivor med en mindre rektangulär öppning. Några balkonger har glasats in.

Sockelvåningarna, som är klädda med betongelement med grov frilagd ballast, har indragna nischer och några nischer har bänkar. Entréerna är generösa med stora glasade aluminiumpartier och breda trappor med ramper och skärmtak.

Näsbydal sockelvåning med fasad av betongelement med frilagd ballast.

Väster om bostadshusen i ellipsen ligger en butikslänga som följer Näsbydalsvägens mjuka böjning. Den nedre våningen, som bland annat innehåller affärslokaler, har stora fönsterpartier. Den norra delen har höga fönsterbröstningar av stående panel av oljat ädelträ. Den övre våningens fasad av korrugerad plåt har ett enda långt sammanhängande fönsterband. Längs hela längan löper en plåttäckt utanpåliggande arkadgång samt en låg putsad mur täckt med stenskivor.

Gatufasaderna på de tre lägre husen utgörs nästan helt av utanpåliggande balkonger, med fronter av ljusa betongelement med frilagd ballast och några med en glasruta i. Endast de yttersta ändarna på fasaderna saknar balkonger och är då klädda med grönt eller blått skivmaterial, ursprungligen glas. Balkongerna har fronter av betong med frilagd ballast och bärs av kraftiga betongkonsoler. På gårdssidan har de ljust putsade fasaderna en mycket karaktäristisk fönstersättning med variation mellan stora perspektivfönster och högt sittande långsmala fönster som skapar en levande och spännande fasad. Mot gården finns entréer med mosaikklädda nischer samt fernissade ekdörrar med stora glasrutor och sidoljus. Husens gavlar är fönsterlösa och klädda med betongelement med frilagd ballast.

De högre husen har en balkongplacering som mot gårdssidan är rytmiskt varierad, men mot gatusidan bitvis upplevs som slumpmässig. De följer samma mönster som balkongerna på de lägre husen. Balkongerna bärs av skärmar, våningshöga konsoler, av betong. De har dekorativa mönster av trä från formsättningen. Gatufasaderna har samma putsade yta som på de lägre husen.

Grindtorp, kvarteret Venus innergård.

Vid infarten till området ligger ett lägre samtida affärshus, från början en livsmedelsbutik klädd i betongelement med frilagd ballast. Över infarten spänner en elegant betongbro med ett stramt utformat räcke i svart smide. I anslutning till parkeringsytorna i den norra delen av området finns det separata garagelängor.

Gångbron spänner över Kometvägen, i bakgrunden kvarteret Jupiter.

Området med sin storskaliga repeterande arkitektur är ett landmärke med sin placering alldeles intill Norrtäljevägen och en symbol för Täby. Området är även en mycket god representant för 1960-talets tidiga rationella byggande, då omsorgen om detaljer och gestaltning fortfarande gavs utrymme.

Arkitekturen är storskalig och repeterande på ett för tiden typiskt sätt. Materialen är få och kostnadseffektiva. Färgskalan är brun, vinröd, mellangrön, ljusgrå och vit. Fasaderna i halvcirkelns insida är uppbyggda av betongelement med frilagd ballast av röd dansk sjösten. Vertikaliteten förstärks av utanpåliggande balkonger och trapphus.

Storstugans svängda byggnadskroppar omgärdar en halvcirkelformad grön gårdsplan med plaskdamm och fontän. Halvcirkelns utsida består av ljusa högresta fasader i 17 våningar som vilar på en sockelvåning av mörkbrunt skrovligt tegel. Fasadens likformiga kvadratiska fönster skapar ett enformigt och mer slutet fasaduttryck. Entrépartierna är diskret indragna.

Balkongerna är utformade i betongelement. Konsolliknande betongbalkar bär upp golv och väggar. Väggpartierna är genombrutna med smala oglasade öppningar. Många balkonger har med tiden blivit inglasade. Betongdetaljerna återkommer även i ute­miljön som murar, inramningar och fundament.

Parkeringen ligger enligt tidens bostadsplaneringsideal separerad. Den bilfria gårdssidan är utformad för rekreation med lummig grönska och diagonala gångstråk som leder in mot centrumanläggningen och ut mot parkeringen. Den färgglada fontänen med tidstypisk medelhavsblå plaskdamm höjer upplevelsen av den gröna gården.

Storstugans fasad mot nordost sedd från Åkerbyvägen.