Miklagård 11–88, som ligger omedelbart norr om stationen, byggdes åren 1975–1976. Radhuslängorna har spetsiga sadeltak och fasaderna är klädda med gulmålad träpanel.
Områdets karaktär
I takt med att Roslagsbanan byggdes och öppnades år 1885 ökade också byggandet i Täby kyrkby. Med avstyckningsplanen från år 1907 kom odlingsmarkerna kring gårdarna Täby och Byle att bebyggas med en ny villastad. I och med järnvägens framdragning och de två stationslägena i anslutning till de gamla gårdarna blev Täby snart en av Stockholms 30 större villastäder.
Planeringen för Täby villastad följde tidens naturanpassade ideal, med slingrande vägnät, stora tomter samt öppna ytor för rekreation och umgänge. År 1925 fanns det 1 250 personer boende i kyrkbyn och de flesta var bönder eller anställda vid jordbruken. I kyrkbyn fanns det fyra diverseaffärer, en charkuteributik, ett konditori och ett bankkontor. Här fanns även bagare, frisör, två byggmästare och målare, en fotograf, elektriker, en smedja, två åkare, ett elverk och ett mejeri. Ett litet samhälle byggdes upp runtom Roslagsbanan och allt man kunde behöva fanns. Till en början växte kyrkbyn snabbt. Till samhällsservicen hörde även två skolor, ett äldreboende, järnvägsstationen, en fjärdingsman och Täbys första sjukvårdsmottagning som hade barnmorska.
Utbyggnaden av kyrkbyn bromsades kraftigt vid starten av första världskriget. En ny utbyggnadsvåg kom på 1950-talet, då en satsning på en ny centrummiljö med flerbostadshus kom. Vid Täby kyrkby centrum finns ett stationshus, ett högt punkthus och tre lamellhus från mitten av 1950-talet. Nästa stora utbyggnad av kyrkbyn kom på 1970-talet med stöd av en ny stadsplan. Då styckades en stor del av de äldre fastigheterna av och både radhus och enskilda villor uppfördes.
Täby kyrkby, vid stationen finns Täbys första höga hus från 1955. Arkitekt Sture Frölén.
På stationshuset finns en gammal skylt. Det var först i mitten av 1950-talet som namnet ändrades till Täby kyrkby, tidigare stod det bara Täby.
Lamellhusen vid Midgårdsvägen byggdes år 1954.
Täbys äldsta brandstation byggd år 1937 vid Vikingavägen, garaget är vitputsat, slangtornet har fasad av röd träpanel.
Midgård, nära stationen, är Täby kyrkbys största radhusområde med 231 lägenheter fördelade på 32 längor. Radhusen är uppförda i två våningar och har flacka pulpettak med takband. Fasaderna har stående panel med en horisontell list som markerar gräns mellan våningar. Fönstren har inte foder eller spröjs. Radhuslängorna har ett rationellt och enkelt formspråk. Området byggdes åren 1972–1973.
Miklagård 11–88, som ligger omedelbart norr om stationen, byggdes åren 1975–1976. Radhuslängorna har spetsiga sadeltak täckta med röda betongpannor och varje lägenhet har två takkupor. Fasaderna är klädda med gulmålad spontad panel. Vid Karlslund i södra delen av kyrkbyn uppfördes parhus och kedjehus i ett och ett halvt plan under åren 1975–76. Byggnadsvolymerna är förskjutna och de svarta sadeltaken är uppbrutna med takkupor och balkonger. Fasaderna i träpanel är målade gula eller röda.
Under 1970-talet byggdes många bostäder i radhus och grupphusområden i Täby kyrkby och Byle. Den här radhuslängan vid Jarlabankes väg stod färdig år 1974.
I den nordostliga delen av kyrkbyn, väster om gården Byle, låg under tidigt 1900-tal det andra stationsläget, som nu är borttaget. I området upptäcktes på 1920-talet en källa med mineralhaltigt vatten. Hemberga brunn med tillhörande pensionat blev en turistattraktion som erbjöd storstadsbor hälsobringande bad i en avkopplande miljö. Brunnen kom senare att utvecklas till en mineralvattenkälla med samma namn.
Bebyggelsen vid de två stationslägena Täby kyrkby och Byle har med tiden vuxit ihop. Idag finns många av egnahemshusen från början av 1900-talet bevarade, särskilt vid de gamla stationslägena och vid gator som till exempel Skolvägen, Lokevägen och Nannavägen.
I den äldre planeringen förlades villorna främst på de skogsklädda höjdstråken i söder och på jordbruksmarken i norr. I de äldre bebyggda delarna av området är den tidiga villastadens planering påtaglig, med stora lummiga trädgårdar, tilltagen förgårdsmark med husen långt indragna på tomten och med gröna ytor inom och mellan kvarteren.
I norra delen av Täby kyrkby, där Kyrkvägen korsar ett kärr, lät Jarlabanke bygga en bro för nästan tusen år sedan. Bron är utförd som en vägbank byggd på risknippen och jord och kantad med stenar. Runstenar sattes upp för att göra känt vem som byggt detta. Jarlabankes bro från vikingatiden är en av Täbys mest kända sevärdheter. Strax norr om Jarlabankes bro finns ett av de äldsta torpen i Täby. Torpet heter Runborg och byggdes vid sekelskiftet 1800 för en båtsman med familj. Torpet och intilliggande kapell, nu scoutlokal, är skyddade i detaljplan.
Torpet Runborg byggdes för båtsmän vid Södra Roslags 1:a båtsmanskompani.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Nedan kan du läsa mer om Täby kyrkby sockencentrum, Täby kyrkbys äldre villabebyggelse och Byle.
Täby kyrkby, sockencentrum
Medeltida sockencentrum, med kyrka som började byggas på 1200-talet. Tillbyggnader av sakristia i norr och vapenhus i söder gjordes på 1300-talet. Kyrkan är känd för sina livfulla kalkmålningar, som utfördes av Albertus Pictor på 1480-talet. Kyrkogården är till större delen omgiven av en bogårdsmur med två stigluckor. På en höjd norr om kyrkan står en klockstapel uppförd år 1763 i tjärat trä. Täby kyrka, stigluckor och klockstapel är kyrkliga kulturminnen och skyddas av kulturmiljölagen 4 kap. Väster om kyrkan finns kyrkskolan från år 1911. Mitt över Kyrkvägen finns ett före detta ålderdomshem, uppfört år 1931 i klassicistisk stil.
Täby kyrka, det branta taket är täckt med svarttjärade träspån. Mot Kyrkvägen finns en stiglucka, en taktäckt port i kyrkogårdsmuren.
Täbys första ålderdomshem byggdes år 1931, nu används byggnaden som förskola och för föreningsverksamhet.
Kyrkvägen som går på kyrkans östra sida och fortsätter mot Jarlabankes bro i norr, utgör en del av en mer än tusen år gammal väg. Den gårdsbebyggelse med fyra gårdar som utgjorde Täby by är borta förutom en huvudbyggnad, Täby gård. Täby gård är en vitputsad byggnad med tegeltäckt sadeltak och frontespis, som nu är församlingshem men som från åren 1924 till 1950 fungerade som kommunhus. Vid Vikingavägen finns den gamla brandstationen med garage och slangtorn från 1932. Området har mycket stort kulturhistoriskt värde, med stora kunskaps-och upplevelsevärden. Platsen har lång historisk kontinuitet, bebodd sedan mer än tusen år och fungerade som Täbys centrum fram till 1950-talet. Det samhällshistoriska värdet är påtagligt.
Råd och riktlinjer för Täby kyrkby, sockencentrum
- I området närmast Täby kyrka bör man vara mycket försiktig med förändringar och väga in hur de påverkar upplevelsen av platsen och siktlinjer mot kyrka, klocktorn och skola.
Täby gård, som under en period var kommunhus men som numera används av Täby församling.
Täby kyrkby, äldre villabebyggelse
Med start vid järnvägsstationen växte en villastad upp efter avstyckningsplan från år 1907. I området runt Täby kyrka finns många villor kvar från början av 1900-talet och utgör representanter för den första utbyggnaden av Täby villastad.
Karaktäristiskt för villor från tidigt 1900-tal är branta, ofta brutna tak med täckning av taktegel eller målad plåt. Takkupor, förstukvistar, burspråk och glasverandor är vanliga och fönstren är ofta spröjsade. Villorna har ofta en markerad sockel i som tar upp höjdskillnader.
I området runt Täby kyrka finns flera villor från den första utbyggnadstiden. Denna egnahemsvilla byggdes år 1915. Fasaden är klädd med liggande panel, målad i ljus gul kulör, fönsterfoder och knutar är vita.
Byle
Villastad som växte upp enligt stadsplanen från år 1907. Området är planerat efter trädgårdsstadsideal med stora tomter. Byleområdet har, till skillnad från många andra delar av kommunen, en stor del av platsens ursprungliga villabebyggelse från den tidiga egnahemsepoken bevarad, i synnerhet kring den gamla hälsobrunnen i Hemberga.
I Länsstyrelsens förslag till kulturmiljöprogram från år 1980 föreslogs Byle som ett bevarandeområde och kommunen tog några år senare fram specifika råd och riktlinjer för kompletterande bebyggelse i den värdefulla miljön.
Vid Lokevägen i Byle finns några välbevarade jugendvillor. Den här villan är från år 1910. Vanliga karaktärsdrag för villor i jugendstil är assymetrisk fasadkompostion, branta takfall, burspråk och spröjsade fönster.
Råd och riktlinjer för Täby kyrkbys äldre villabebyggelse och för Byle
- Fasadmaterial på äldre villor i området består ofta av liggande spontad panel av den typ som var vanlig i början av 1900- Även putsade hus förekommer. Fasaderna är ofta målade med falu rödfärg eller täckmålade i ljusa toner. Fönsterfoder, vindbrädor knutar och övriga detaljer är vanligtsvis vita. Vid om-och tillbyggnader bör fasadmaterial och färg anpassas till befintlig byggnad om den har kvar ursprunglig färgsättning.
- Särskild vikt bör läggas vid att anpassa nya byggnader och tillbyggnader till platsens kulturvärden.
- Trä eller puts rekommenderas som fasadmaterial för nybyggnader, med en färgsättning som är samstämd med omkringliggande byggnader.
- Fönster bör utformas i trä och likhet med originalutformningen.
- Se även generella råd och riktlinjer.
Fornlämningar
Runriket
Täby kyrka ligger i en av Upplands mest fornlämningsrika socknar, vilket tyder på en tidig befolkningstäthet. I området runt Vallentunasjön, såväl i Täby kommun som i Vallentuna kommun, står många av runstenarna kvar ute i landskapet och ofta i ursprungligt läge vid gamla färdvägar. De berättar om de händelser som utspelades här för tusen år sedan. Tillsammans utgör Täby och Vallentuna kommuner världens mest runstenstäta bygd. Runriket består av totalt nio platser som ligger runt Vallentunasjön. Porten till Runriket finns vid Jarlabankes bro strax norr om Täby kyrka.
Jarlabankes bro
Färdväg på vägbank som var 150 meter lång och 6,5 meter bred. Bron byggdes troligen under 1050-talet. Två stenar med runristningar står vid den norra änden. Tre resta stenar markerar färdvägen. De runstenar som stått vid den södra änden har flyttats till Danderyds och Fresta kyrkor.
På den vänstra stenen lyder texten: ”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sin själ och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans själ.”
Jarlabankes bro är en vägbank som byggdes på 1050-talet över ett sankt område i norra Täby.