Vy söderut över Täby prästgårdsmark. Området innehåller talrika fornlämningar av bebyggelse och jordbruk, men också gravar.
Områdets karaktär
Det öppna landskapet öster om Täby kyrkby utgörs av ett formrikt odlingslandskap med många äldre strukturer. Gårdarna Täby prästgård och Skogberga är placerade i anslutning till Prästgårdsvägen, som löper i östvästlig riktning genom dalgången.
I anslutning till gårdarna Skogberga och Täby prästgård finns gravfält som visar på att gårdslägena går tillbaka till åtminstone senare delen av järnåldern. Gravfältet vid Skogberga räknas som ett av Täbys största, med drygt hundra registrerade fornlämningar.
Prästgårdsvägen har samma sträckning idag som på 1700-talet och har med stor sannolikhet sitt ursprung i en förhistorisk färdväg. Områdets långa bruknings-och bosättningskontinuitet avspeglas i såväl fornlämningsbild som markanvändning. Bebyggelselokalisering och vägdragningar är tydligt terränganpassade. I området finns omfattande lämningar av bebyggelse och hägnadssystem, stensträngar, som berättar om den tidiga järnålderns markorganisation. Många av hägnadsresterna sammanfaller med de historiska markslagsgränserna och gränsen mellan den historiska inägomarken, den odlade marken och utmarken. Naturbetesmarkerna hyser en artrik betespräglad flora som visar på en lång hävdkontinuitet.
Dagens gårdar ligger kvar i samma lägen som under förhistorisk tid. Prästgårdens nuvarande huvudbyggnad uppfördes i slutet av 1800-talet på samma plats som en tidigare prästgård. Till miljön hör även ekonomibyggnader norr om Prästgårdsvägen samt en skolbyggnad närmare järnvägen. Skolbyggnaden brann ner i slutet av 1900-talet, men återuppfördes lik den ursprungliga.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Större delen av området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Täby prästgårdsmark (AB 73). Om ett område har pekats ut som ett område av riksintresse för kulturmiljövården, så är det sannolikt att området har sådana värden att det också utgör ett sådant särskilt värdefullt område som avses i plan-och bygglagen PBL 8 kapitlet 13 §.
Täby prästgård
Den nuvarande huvudbyggnaden är från år 1886. Det är en gul tvåvåningsbyggnad med tegeltäckt sadeltak och bred frontespis. Knutbrädor, fönsteromfattningar och snickerier är grå, entrédörren är i ek. En allé avgränsar trädgården mot Prästgårdsvägen och gamla lövträd omger även infarten. På ett flygfoto från år 1958 syns en formellt anlagd trädgård med kvarter för odling. En rödfärgad timrad bod står på tomten, tidigare har det funnits flera tiondelador där. Fram till 1900-talet gav bönderna en tiondel av sin skörd till församlingen
Foto: Täby prästgård, huvudbyggnaden som uppfördes år 1886.
Skogberga
Skogberga kaplansgård, en låg, långsträckt timmerbyggnad med kvadratiska spröjsade fönster. Byggnaden ger ett ålderdomligt intryck.
Skogberga by bestod historiskt av tre gårdar och bytomten bredde ut sig på moränstråket på båda sidor om Prästgårdsvägen. Idag består bebyggelsen av Skogberga gård, med en huvudbyggnad med flyglar från omkring år 1870. Till huvudbyggnaden hörde de stora ekonomibyggnaderna på östra sidan. Kaplansbostället, också kallat Täby spelmansgård, uppfördes år 1697 och har restaurerats. Den låga rödfärgade timmerbyggnaden, med tre murade skorstenar och små kvadratiska fönster, ger ett ålderdomligt intryck. Till kaplansbostället hör också några timrade ekonomibyggnader. Intill Skogberga gamla kaplanboställe uppfördes en ny huvudbyggnad med flankerade flyglar på 1870-talet då gården upphörde att fungera som komministerbostad. Söder om Prästgårdsvägen, i anslutning till Skogbergas stora gravfält, ligger Lilla Skogberga, en gård som tidigare var en del av Skogberga by. Huvudbyggnaden liknar kaplansbostället och är också en lång låg timmerbyggnad med sadeltak. I utkanten av byarnas odlingsmark, i gränsen mellan inägomarken och utmarken, har det legat torp, varav vissa fortfarande finns kvar. Området Täby prästgård till Skogberga har mycket höga kulturmiljövärden genom dess historiska kontinuitet och ursprunglighet.
Råd och riktlinjer för området
- Ombyggnader och nya tillägg i anslutning till traditionella gårdsmiljöer bör utformas nedtonat och anpassas i skala, material, färgsättning och formspråk till omgivande bebyggelse och tomtstorlek.
- Äldre ekonomibyggnader och torp bör bevaras och om de får ny användning bör ombyggnad ske hänsynsfullt så att viktiga karaktärsdrag bevaras.
- Om ny bebyggelse anläggs i skogsmark bör ha den småskaliga torpmiljön som förebild när det gäller placering och skala. Bebyggelsen ligger ofta i brynet mellan skog och åker, med indrag från vägen.
- Nya anläggningar bör rätta sig efter platsens förutsättningar och anpassas till naturliga terrängformer. Minimera schaktning och fyllnader. Spara träd, växtlighet och berg.
Fornlämningar
Grav- och boplatsområde, hägnadssystem, husgrunder, röse, gravfält
(L2015:278, L2014:618, L2014:313, L2014:1314, L2015:9520, L2014:268)
Forn-och naturstigen ingår i naturreservatet Täby prästgård och finns inom riksintresseområdet för kulturmiljövård. Genom Täby prästgårds hagmarker går en tre kilometer lång vandringsled förbi lämningar av mänsklig verksamhet från bronsåldern fram till våra dagar. Stigen utgår från Täby kyrkby och fortsätter förbi byskolan och ett vikingatida gravfält innan den korsar Prästgårdsvägen. När Prästgårdsvägen breddades undersöktes tio sådana gravar och där påträffades föremål som glaspärlor, kammar och smycken. På andra sidan vägen visar terrasskanter var bönderna hade sina fält under äldre järnålder (500 f. Kr–550 e. Kr). De långa stenraderna är hägnader som hindrade boskapen från att gå in på åkrarna. Ännu äldre är ett röse från bronsåldern (1800–500 f. Kr) och ytterligare ett tiotal gravar från samma tid. Gravar från bronsåldern ligger som dessa ofta väl synliga på höjder.
Foto: Forn och naturstigen går genom naturreservatet Täby prästgård.