
Viggbyholms gård, huvudbyggnaden är byggd år 1907.

Områdets karaktär
Viggbyholm är ett stationsnära villasamhälle, vars naturnära planering, slingrande terränganpassat vägnät och stora tomter är tydligt förankrat i planeringsidealen för det tidiga 1900-talets villastäder.
Expansionen av den nya kommundelen var främst ett resultat av Roslagsbanans förlängning till Österskär. En hållplats anordnades vid Viggbyholm år 1903 och från år 1910 hade Viggbyholm en riktig station. Det var startskottet för den gradvisa expansion som följde, från det stationsnära villasamhället, de första villorna byggdes norr om järnvägen till den mer storslagna planeringen av Viggbyholms Park-och Trädgårdsstad som förlades till det skogsklädda höjdpartiet ner mot Stora Värtan.

Viggbyholms park- och trädgårdsstad. Kvartersstrukturen i villaområdena är genomförd, men den storslagna planen med breda allékantade gator och offentliga byggnader i Viggbydalen slutfördes inte. Den västra delen av området tillhör nu Näsby park.
Även om delar av den tänkta utvecklingen med exempelvis breda allékantade huvudgator med parkmotiv aldrig utfördes, lever det tidiga 1900-talets trädgårdsstadsideal med naturanpassad planering i hög grad kvar i stora delar av Viggbyholm.
En inspirerande mönsterbok med villor och sportstugor togs fram år 1919. Här finns flera av tidens namnkunniga arkitekter representerade, såsom Jacob J:son Gate, Torben A Grut och Cyrillus Johansson. Målet var att skapa förutsättningar för en enhetlig karaktär i området med klassicerande villor och nationalromantiska sportstugor. Intresset för villabyggande var till en början svalt, år 1918 var omkring 70 av tomterna bebyggda, främst av sommarstugor. Den gällande byggnadsplanen (V1) bygger på grundplanen från år 1918 och uppdaterades av ingenjör David Dyfverman år 1932 för att fastställas med kompletterande handlingar år 1935.

Boken Byggnadsritningar skulle inspirera till köp av områdets nystyckade tomter. Kända arkitekter bidrog med ritningar på hus i storlek från stuga till herrgård.
Några av de äldsta husen från tiden kring sekelskiftet 1900 finns fortfarande kvar i den därefter gradvis utbyggda villabebyggelsen. I både norr och söder präglas området av den gamla byggnadsplanens grundstruktur, med en blandning av villor och några kvarvarande enkla fritidshus som stilmässigt representerar alla 1900-talets decennier. Avgränsningar mot gatan och mellan husen domineras fortfarande av häckar och låga genomsiktliga staket. I Viggbyholm finns Sankt Olofs kapell som invigdes år 1940.

En av få kvarvarande sommarstugor finns på Bryggvägen i Viggbyholm. Huset är byggt år 1922.
Värdefull kulturmiljö
I Kulturmiljöer i Täby beskrivs olika områdens karaktär, med särskilt fokus på områden som har höga kulturmiljövärden. Områdesbeskrivningarna samt råd och riktlinjer ska ge stöd för bedömning av vilka kulturmiljövärden som är speciella för området.
Viggbyholms gård
Viggbyholm har vuxit fram ur en av Täbys gamla bybildningar med rötter i vikingatid och med ett namn, Vighby, (Vikby) som är dokumenterat sedan 1200-talet. Byn hade tre gårdar och tillsammans med Kjula, som också hade tre gårdar, skulle man utrusta en roddare för ledungsflottan. Byarnas läge var vid nuvarande Viggbygärdet och norr om Viggbyholms station.

Viggbyholms gård. Vy från Skördevägen.
När adelsmannen Israel Lagerfeldt köpte byarna Vikby, Kjula och Fällbro på 1600-talet bildades ett säteri som bebyggdes ståndsmässigt med en karolinergård med utsikt mot Värtan. Vikby förlorade sin betydelse och en gård blev kvar som dagsverkstorp.
Den nuvarande huvudbyggnaden på Viggbyholms gård uppfördes år 1907 på det äldre husets grund. Flyglarna är från 1700-talet och ekonomibyggnader från mitten av 1800-talet fram till sekelskiftet 1900. En internatskola för både pojkar och flickor, Viggbyholmsskolan, startades här 1928.
Huvudbyggnaden är i två våningar, har brutet tak och frontespis med svängda jugendformer, ett lunettfönster och en klocka i gavelfältet. Fasaden har liggande ljust grå panel, fönsterfoder som är svagt bågformade, vitmålade överstycken och sidstycken som breddas nedtill. Fönstersnickerier är ljust grågröna. Flygelbyggnaderna i en våning har brutna och valmade tak täckta med enkupigt lertegel, nederdel med ståndränna och takkupor i svartmålad plåt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i rosa kulör. Fönsteromfattningar är vita och fönstersnickerier ljust gröna.

Viggbyholms gård, huvudbyggnaden är byggd år 1907.
Viggbyholms bevarade gårdsmiljö med huvudbyggnad och flyglar med omgivande trädgård, ekonomibyggnader och landskap med lång hävd utgör en värdefull kulturmiljö med höga samhällshistoriska och byggnadshistoriska värden.
Råd och riktlinjer för Viggbyholms gård
- Underhåll huvudbyggnader och flyglar med traditionella material och metoder.
- Behåll ekonomibyggnadernas volymer, material och enkla karaktär vid renovering.
Viggbyholm stationssamhälle
Stationsmiljön från år 1908 är till stor del bevarad. Stationsbyggnaderna moderniserades på 1940-talet och är nu målade i en ljus gul kulör med gröna fönstersnickerier. Det rödmålade magasinet norr om stationshuset stod tidigare på nuvarade infartsparkering vid Södervägen, men flyttades norrut när stationen byggdes om.

Viggbyholms station. Stationshuset invigdes 1908 och är välbevarat exteriört, endast färgsättningen har ändrats.

Flerbostadshusen vid Viggbyholms station byggda på 1940-talet var det första större bostadsområdet som uppfördes i Täby. Foto Oskar Bladh, Arkdes samlingar
Täbys första område med flerbostadshus ligger intill stationsområdet. Viggbyholm 44:1 uppfördes av HSB 1949. Byggnaderna ritades av HSBs arkitektkontor, ansvarig arkitekt Curt Strehlenert. Byggnaderna är tilläggsisolerade, har fasader med ockrafärgad grov spritputs, portomfattningar i tegel eller sandsten och sadeltak utan takkupor, täckta med röda takpannor. Portar och balkongräcken är utbytta. Byggnaderna vid Järnvägsallén har en ovanlig planform och är sammanbyggda stjärnhus. I samma kvarter finns Viggbyholm 44:2, som också har tilläggsisolerats och har en slät puts. Balkongerna har täta räcken av sinuskorrugerad vitmålad plåt med överliggare i stål. Flerbostadshuset på Viggbyholm 44:2 har sadeltak utan takkupor, täckta med takpannor och putsade fasader i ljust ockragult. Entrépartierna har omfattningar i sandsten och ursprungliga fönster. Balkongerna har ursprunglig storlek. Kvarteret är trots ändringar en god representant för 1940-talets folkhemsarkitektur.

Flerbostadshusen vid Viggbyholms station byggda på 1940-talet var det första större bostadsområdet som uppfördes i Täby. Foto Oskar Bladh, Arkdes samlingar.
I området finns också Viggbyskolan. Huvudbyggnaden färdigställdes år 1926. Den klassicistiska fasaden är slätputsad, ljust ockragul och med målade pilastrar i mörkare ton. Mot gården finns en bred frontespis över huvudentrén. Takfoten har en kraftig tandsnittlist. Det rödmålade plåttaket är brutet och den nedre delen välvd. Breda lunettfönster ger ljus till vindsplanet. Skolan byggdes till mot norr i mitten av 1950-talet och en gymnastiksal lades till på 1970-talet. Skolan är en viktig symbolbyggnad för det tidiga 1900-talet och har en placering och utformning som ska inge respekt. Viggbyskolan är en viktig representant för 1920-talsklassicismen och är utvändigt väl bevarad. Även den nyare byggnaden från mitten av 1950-talet är karaktärsfull. Putsfasader med dekor och färgsättning, takform och fönster är viktiga karaktärsbärare. Viggbyskolan har höga kulturhistoriska värden.
Området vid stationen är känsligt för förändring som påverkar möjligheten att avläsa områdets ursprung som tidigt stationssamhälle invid Roslagsbanan.
Råd och riktlinjer Viggbyholms stationssamhälle
- Behåll byggnadernas ursprungliga stil och färgsättning.
- Eventuella tillägg bör anpassas i skala och gestaltning så att områdets karaktär bevaras.
Norra Viggbyholm
Villabebyggelsen på båda sidor om Roslagsbanan har vuxit fram gradvis sedan början på 1900-talet. Inledningsvis byggdes främst sommarstugor, men med den nya byggnadsplanen på 1930-talet tilltog villabyggandet. Idag är villabeståndet brett med alltifrån detaljrik jugend, stram 1920-talsklassicism till 1960-talets mörka tegel med stora fönsterpartier och moderna kataloghus från de senaste årtiondena.

Norra Viggbyholm, i fonden en villa som år 1909 flyttades från Brunnsviken till Viggbyholm. Den var ursprungligen uppförd år 1838 och kallas Jaktvillan. Flygelbyggnaderna tillkom år 2006.
Kännetecken för den äldre villabebyggelsen är att de har sadeltak eller brutet tak och ibland utkrgande nedtill. Taken är oftast täckta med tegelpannor eller plåt. Träfasaderna är täckmålade i ljusa kulörer eller avfärgade i falurött med fönsterfoder i kontrasterande färg, putsade fasader har milda pastellfärger. Fönstren är ofta spröjsade, verandor och burspråk ger variation i fasaderna och ofta finns fina snickeridetaljer vid förstukvistar. Terrängen på vissa ställen är mycket kuperad. I äldre tid har plana trädgårdsytor skapats med flera lägre terrasseringar och trappor däremellan. Ofta tar huvudbyggnader upp höjdskillnader med suterräng- eller källarplan. Karaktäristiskt för den äldre villabebyggelsen är stora tomter med låga häckar eller staket mot gatan.

Norra Viggbyholm, i fonden en villa som år 1909 flyttades från Brunnsviken till Viggbyholm. Den var ursprungligen uppförd år 1838 och kallas Jaktvillan. Flygelbyggnaderna tillkom år 2006.
Villaområdet berättar om hur Täby förvandlades från jordbrukande landsbygd till utveckling av en storstadsnära villaförort i samband med att järnvägen byggdes ut. I Norra Viggbyholm finns fritidshus och villor som representerar utvecklingen från de första utbyggnadsåren på 1900-talet till nutid.

Karlsholms gård från år 1904 är den första villan som byggdes i Viggbyholms Norra Villastad.
Råd och riktlinjer för Norra Viggbyholm
- Vid om-och tillbyggnader bör fasadmaterial och färg anpassas till befintlig byggnad om den har kvar ursprunglig färgsättning.
- Den ursprungliga färgsättningen bör vara vägledande för all bebyggelse i området.
- Fönster bör utformas i likhet med originalutformningen och i trä.
- Särskild vikt bör läggas vid att anpassa nya byggnader och tillbyggnader till platsens kulturvärden.
Kvarteret Gårdssmeden
Området är bebyggt med parhus och enbostadshus i herrgårdsliknande arkitektur, tvåvåningsbyggnader med ljus målad träpanel, med omsorgsfullt utförda detaljer vid entréer och fönster samt tegeltäckta sadeltak. Området är enhetligt gestaltat med 1800-talets klassicistiska träarkitektur som förebild och en anpassning till närliggande Viggbyholms gård. Fastigheterna längst i nordost gränsar till Viggbydalens öppna landskapsrum. I detaljplanen är en stor del av tomtmarken mot öster prickmarkerad för att bevara öppenheten.

Kvarteret Gårdssmeden vid Viggbyholms gård. Byggnaderna har utformats i klassicistisk stil.
Råd och riktlinjer för kvarteret Gårdssmeden
- Bevara områdets enhetliga karaktär och behåll ursprunglig färgsättning. Eventuella tillägg bör utföras anpassade till områdets formspråk och placeras så att de inte stör helhetsintrycket.
Viggbyholmsskolan
Viggbyholmsskolan var en tidig svensk friskola som startade 1928. Med tiden uppfördes mer än 20 byggnader i anslutning till Viggbyholms gård, av dessa återstår hälften. Lärarbostäderna, fem putsade tvåvåningshus med tegeltäckta sadeltak och enkel klassisk form är uppförda i början av 1950-talet.
Idag varierar färgsättningen mellan husen, men samtliga var från början terrakottafärgade. Rektorsbostaden i funkisstil uppförd 1937, elevhemmet Solgården från år 1935, båda vid Alvägen och skolans grundares, Per Sundbergs gamla bostad, berättar om platsens historia.

Viggbyholmsskolans lärarbostäder vid Alvägen är uppförda åren 1951–1952. Nils Teschs arkitektkontor
Drakskeppsskolan byggdes av Täby kommun år 1957, men verksamheten drevs av Viggbyholmsskolan som Täby realskola. Flera svenska kulturpersonligheter har undervisat eller gått på skolan, till exempel Karin Boye.
Viggbyholmsskolans banbrytande pedagogik med fokus på kultur och individuell kreativ utveckling låg långt före sin tid. Viggbyholmsskolans byggnader har samhällshistoriskt intresse.

Viggbyholmsskolans rektorsbostad, byggd år 1937 i funkisstil.

Sundbergs tidigare bostad, vid Per Sundbergs väg.
Råd och riktlinjer för Viggbyholmsskolans byggnader
- Behåll byggnadernas ursprungliga stil och färgsättning.
Fornlämningar
Vid Viggbydalen bredvid Skördevägen finns ett gravfält med cirka 20 fornlämningar. Det är önskvärt att gravfältet (L2014:915) bevaras för framtiden. De höga natur-och kulturvärden som finns på platsen berättar om hur människor levde i Täby under folkvandringstid, vendel- och vikingatid.
Boplats vid Viggbyholm
En större del av boplatsen grävdes ut under år 2020, ett område i söder är orört. Boplatsen (L2013:7608) dateras till yngre järnålder, med en tyngdpunkt i vikingatid. Arkeologerna fann rester av bebyggelse, såsom stolphål, stenrader och härdar av upp till 20 hus, men också en silverskatt. Platsen har troligtvis varit en samlingsplats innan man har farit ut på havet.

Foto från när boplatsen (L2013:7608) grävdes ut. Foto Arkeologerna, Statens historiska museer.