Byggnadsanknuten konst tillför någonting specifikt som kan ge platser och miljöer karaktär och identitet. Konst i våra gemensamma livsmiljöer bidrar till Täby som en trygg och attraktiv plats för människor och företag att utvecklas och växa i.
Byggnadsanknuten offentlig konst har under de senaste åren i högre grad kommit att betraktas som en del av vårt moderna kulturarv. Det ställer krav på ökad kunskap om 1900-talets och vår samtids offentliga konst i samband med kulturhistoriska värderingar. Riksantikvarieämbetet har från 2020 fått regeringens uppdrag att, i samverkan med Statens konstråd, verka för att byggnadsanknuten offentlig konst i högre grad kan beaktas vid kulturhistorisk värdering.
Täby kommun innehar offentlig konst som är så kallad byggnadsanknuten eller platsspecifik konst, vilka är en del av kulturarvet och den kulturmiljö de befinner sig i.
Konstens kulturhistoriska värde ska tas i beaktande vid renovering och utveckling av till exempel skolor, äldreboenden, parker och utomhusmiljöer. I stadsbyggnadsprojekt bör behovet av konstnärlig gestaltning beaktas och vara en integrerad del av planeringen. Den enhet inom kommunorganisationen som ansvarar för kultur och konst ska involveras tidigt. Genom att satsa på befintlig och ny offentlig konst och värna om konsten som en del av processen bidrar kommunen till att upprätthålla en god livsmiljö för Täbys invånare.
Tibble kyrka, som togs i bruk år 1976, innehåller ett kyrkorum vars höga väggar helt är av glasmosaik i olika färger. Glasmosaiker av konstnär Mogens Jörgensen och Gudrun Steenberg,
Astrid Kroghs konstnärliga gestaltning UnderVattensVärlden för Täby simhall är ett platsspecifikt mosaikverk som sträcker sig över två våningsplan. Fotograf: Björn Dahlin.