Radon
Radon är en radioaktiv gas. Den bildas när radium som finns i berggrunden bryts ner. Radon finns överallt – i mark, luft och vatten och varken syns eller luktar. Om man exponeras för höga radonhalter ökar risken att drabbas av lungcancer.
Kontakta oss
Ställ din fråga via webben
Radon inomhus
Den vanligaste orsaken till radon inomhus är markradon. Hur stor risken är beror på radonförekomsten i marken under byggnaden och byggnadens konstruktion och tekniska installationer.
Alla stenbaserade byggnadsmaterial avger radon i viss mån. I byggnader som uppförts eller renoverats mellan 1929 och 1975 kan man ha använt byggnadsmaterial som innehåller mycket radium. Det kallas för blåbetong och är en alunskifferbaserad lättbetong och avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Hur mycket radon blåbetongen avger skiljer sig från byggnad till byggnad. Radonhalten i inomhusluften kommer vara beroende av var blåbetongen tillverkats och var i byggnaden den använts.
Byggnader som har enskilt vatten från en borrad brunn kan få problem med radon i inomhusluften. Vattnet är inte farligt att dricka men vid exempelvis matlagning och duschning sprids radongasen till inomhusluften.
Åtgärda höga radonhalter
Riktvärdet för radon är 200 Bequerel per kubikmeter (Bq/m3) inomhusluft. Man bör dock sträva efter så låg radonhalt som möjligt.
När man ska åtgärda höga radonvärden måste man känna till vad som orsakar de förhöjda värdena. Radon som kommer från dricksvatten åtgärdas effektivt med en radonavskiljare som luftar inkommande vatten och ventilerar bort radongasen. Om man vet att radongasen kommer från byggnadsmaterial kan man antingen avlägsna materialet eller öka ventilationen.
Markradon åtgärdas genom att markluft hindras från att ta sig in i byggnaden. Antingen genom att täta sprickor och genomföringar eller genom att man med fläkt sänker lufttrycket under byggnaden. Detta gör oftast med en skallad radonsug. Då borras flera små hål i plattan i husgrunden. Hålen ansluts till en fläkt som sitter på fasaden och markluft sugs ut. Det är även möjligt att anlägga en radonbrunn nära husgrunden. I radonbrunnen skapar man ett undertryck med en fläkt och på så sätt hindrar man markluft att ta sig in i byggnaden.
Branschföreningen Svensk Radonförening har kontaktuppgifter till radonkonsulter som är verksamma i Täby.
Branschföreningen Svensk Radonförening
Mät radon regelbundet
För att veta om man har problem med radon är det enklaste sättet att mäta. Man kan mäta med passiva mätdosor och med utrustning som momentant mäter radonhalt. För att få ett så rättvisande resultat som möjligt rekommenderas göra en långtidsmätning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.
Radonhalten i inomhusluften påverkas av ventilation, boendevanor och möjligheterna för radongasen att röra sig i byggnaden. Därför räcker det inte att mäta en gång. I byggnader utan kända radonproblem är det lämpligt att mäta vart tionde år eller efter att man byggt om eller gjort andra ingrepp i byggnaden. Om man tidigare åtgärdat höga radonhalter i en byggnad bör man mäta radon vart femte år.