Förklaringar

Anläggningsförrättning

Vid en anläggningsförrättning bildas en eller flera gemensamhetsanläggningar där ingående fastigheter samverkar för att bygga och sköta gemensam väg, vatten och avlopp, brygga, gårdsanläggningar, parkeringsplatser, garage m.m. Den gemensamma skötseln av en anläggning ordnas på ett rättsligt bindande sätt mellan delägarna med klarlagt ansvar för kostnader m.m. Varje fastighet får andelstal i anläggningen. En gemensamhetsanläggning förvaltas vanligtvis av en samfällighetsförening (många) eller av delägarna själva (fåtal).

Avstyckning

Avstyckning innebär att ett visst område, en styckningslott, skiljs av från en fastighet (stamfastigheten) för att bilda en egen, ny fastighet. Anledningen kan t.ex. vara att någon köpt en del av en fastighet. Lotten ges en sådan storlek och utformning att den blir lämplig för sitt ändamål, t.ex. för bostad. Det är också viktigt att lotten kan få utfartsväg och att vatten- och avloppsfrågan kan lösas.

Inteckningsfri avstyckning

Sedan den 1 juli 2004 är det möjligt att vid en lantmäteriförrättning ansöka om att göra en avstyckad fastighet fri från inteckningar.

Den "inteckningsfria avstyckningen" innebär att lantmäterimyndigheten redan vid avstyckningen kan pröva och besluta om att inteckningar i stamfastigheten inte ska belasta det avstyckade området. I vissa fall måste medgivande inhämtas från panträttshavare.

När avstyckningsförrättningen registreras i fastighetsregistret blir den nya fastigheten automatiskt fri från inteckningar. Någon ytterligare åtgärd såsom dödning och nyinteckning eller relaxation behövs inte längre. Före den 1 juli behövde fastighetsägaren eller en köpare på egen hand eller med hjälp av bank eller kreditinstitut ordna och bekosta inteckningsbefrielsen hos inskrivningsmyndigheten.

Fördelarna med de nya reglerna är många. Fastighetsägare eller köpare av en tomt kan redan vid ansökan om avstyckning begära att den avstyckade lotten ska vara fri från inteckningar. Alternativet är att efter förrättningen vända sig till inskrivningsmyndigheten för att begära att inteckningarna dödas. Dessutom gör fastighetsägaren en egen tidsvinst och kostnaden kan bli lägre. Risken att den nya fastigheten är ansvarig för stamfastighetens inteckningar tas bort helt. Ny belåning kan också ske snabbare. Byggnadskreditiv kan lyftas av tidigare vilket innebär lägre räntekostnader.

Fastighetsbestämning

Vid en fastighetsbestämning utreds och bestäms hur gränserna går mellan olika fastigheter eller vad ett servitut omfattar. Det som beslutas vid förrättningen blir rättsligt bindande för framtiden.

Fastighetsreglering

Fastighetsreglering innebär att mark överförs från en fastighet till en annan. Även samfälligheter och servitut kan bildas, ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.

Gränsutvisning

Stundtals kan det råda stor osäkerhet om var på marken en fastighets gränser är belägna. Flertalet av alla gränser har markerats på ett varaktigt sätt när de bildades. Genom årens lopp har emellertid gränsmärkena försvunnit och gränshävden kommit att förfalla. Om du behöver hjälp med att rekonstruera dina fastighetsgränser på marken eller leta efter gränsmärken som är svåra att hitta kan du vända dig till oss på Lantmäteriet. Ofta går det att hämta bra information om var gränsen går från de gamla kartor som förvaras i våra lantmäteriarkiv. En gränsutvisning markeras med träläkt och är inte rättsligt bindande. Se även särskild gränsutmärkning.

Vid stor osäkerhet om var gränsen går och när gränsmärken saknas helt eller delvis eller när du inte är överens med din granne om gränssträckningen kan du som fastighetsägare ansöka om fastighetsbestämning som är en lantmäteriförrättning (rättsligt bindande).

Klyvning

Genom klyvning kan en fastighet som ägs gemensamt av två eller flera personer delas upp så att var och en får en egen, ägd fastighet.

Ledningsrätt

Ledningsrätt innebär att en rättighet upplåts för ägare av allmännyttiga ledningar (kommun, telebolag etc.) att anlägga, behålla, och underhålla ledningar på annans mark, t.ex. el-, tele-, vatten- och avloppsledningar, fjärrvärme- och bredbandsledningar.

Sammanläggning

Sammanläggning innebär att den som äger två eller flera fastigheter eller fastighetsdelar, kan lägga samman dessa till en enda fastighet.

Särskild gränsutmärkning

I samband med exploatering och markarbeten kan gränsmärken rubbas eller förstöras. Det kan också behövas nya gränsmärken för att komplettera en gräns när det är långt avstånd mellan markeringarna eller av någon annan anledning är dålig sikt mellan befintliga märken.

När fastighetsägare behöver få befintliga, rättsligt entydiga, gränser rekonstruerade och markerade, kan särskild gränsutmärkning utföras av Lantmäteriet. Lantmäteriet återställer förkomna markeringar, markerar tidigare omarkerade gränspunkter och sätter vid behov ut markeringar på nya ställen i gränsens sträckning. En förutsättning för särskild gränsutmärkning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge. Gränsmärken som sätts ut vid en särskild gränsutmärkning dokumenteras på förrättningskartan och ett gränsutmärkningsbeslut fattas. Därefter får utmärkningen rättskraft, d.v.s. bindande verkan för framtiden.

Tredimensionell fastighetsindelning (3D)

Riksdagsbeslut om tredimensionell fastighetsindelning

Den 22 oktober 2003 beslutade riksdagen om en ny typ av fastigheter, som kallas tredimensionella fastigheter (3D-fastigheter). Lagändringen innebär att det bl.a. ska bli lättare att bygga bostäder ovanpå redan befintliga kommersiella byggnader. En fastighet ska alltså inte behöva omfatta någon mark. Broar, bergrum och tunnlar ska kunna utgöra egna fastigheter. Tredimensionella fastigheter kan begränsas såväl i sidled som i höjd- och djupled. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004. Lagändringen betecknas som den största förändringen i fastighetsrätten på 30 år! Den har varit efterfrågad i många år, framför allt av bygg- och anläggningsbranschen.

Äganderättsutredning

Äganderättsutredning avser att reda ut oklara äganderättsförhållanden och leda till lagfart för berörda markägare.

Ägarlägenheter

Den 1 maj 2009 infördes en ny boendeform i Sverige: ägarlägenheter. Det innebär att det blir möjligt att äga sin egen lägenhet i ett flerbostadshus. Vad innebär det att äga en ägarlägenhet? Det innebär ett ökat självbestämmande eftersom du söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter. Du disponerar därefter fullständigt över lägenheten och kan hyra ut den, måla om, byta kök och så vidare. Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns också möjligheterna att pantsätta, överlåta och belåna sin fastighet.

Gäller bara nyproduktion av flerbostadshus Ägarlägenhetsfastigheter kan enbart skapas i nyproducerade flerbostadshus, inte genom ombildning av befintliga bostadsfastigheter. Regelverket nämner bl.a att:

• Ägarlägenhetsfastigheten ska vara avsedd att rymma en bostadslägenhet
• Ägarlägenhetsfastigheten ska tillförsäkras de rättigheter som behövs för att den ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt
• Det ska vara klarlagt att det utrymme som ägarlägenhetsfastigheten ska omfatta inte under de senaste åtta åren har använts som bostadslägenhet
• Ägarlägenhetsfastigheten ska ingå i en sammanhållen enhet om minst tre sådana fastigheter

Nedan hittar du informationsbroschyr om ägarlägenheter

Överföring/ frigörande av fastighetstillbehör

Det är ibland oklart vem som ansvarar för en anläggnings underhåll, försäkring och om den ingår som kreditobjekt när anläggningen har upplåtits med servitut eller med ledningsrätt. Genom förrättning är det möjligt för den som använder en anläggning på en annans fastighet att bli ägare till anläggningen.