Krav och rekommendationer som markägare

Vissa invasiva arter omfattas av lagstiftning som förbjuder plantering och ställer krav på markägare att bekämpa arten. Vissa invasiva arter omfattas inte av lagstiftning men rekommendationen från Naturvårdsverket är att inte plantera arten samt att markägare vidtar åtgärder för att bekämpa den.

Dessa arter omfattas av lagstiftning. De får inte planteras och markägare ska bekämpa dem:

• Jättebalsamin
• jätteloka

Dessa arter omfattas inte av lagstiftning men rekommendationen är att inte plantera dem samt att bekämpa dem:

• Blomsterlupin
• Parkslide
• Kanadensiskt gullris

Oavsett om en invasiv art omfattas av lagstiftning eller inte så kan du rapportera in om du ser den på kommunens mark. 

Så känner du igen parkslide

Parkslide blir drygt två meter hög och bildar stora bestånd. Till utseendet är den lik bambu. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och växer upprätt med riklig grenighet. Bladen är cirka 5–15 cm långa. Den blommar september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken.

Bekämpningsmetoder för parkslide

Parkslide är svår att bekämpa och det finns flera olika metoder för bekämpning. Naturvårdsverket rekommenderar att vidta försiktighet vid bekämpning av parkslide.

Om växten inte breder ut och sprider sig är det bättre att vänta med åtgärder. Under tiden är det klokt att ha växten under uppsikt för att kunna notera om den börjar sprida sig.

Om växten sprider sig krävs ofta en kombination av metoder. Ett upprepat skördande av växtens ovanjorddelar i några år, följt av behandling med glyfosfat och slutligen täckning med markduk verkar lugna ner växten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk.

På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa fler råd om bekämpning:

Naturvårdsverket: Parkslide

Så känner du igen jättelokan

Jättelokan växer vanligtvis till 1,5-3 meter, men kan bli upp till 4-5 meter hög. Bladen kan bli en meter breda och 3 meter i längd. Blommorna är vita i flockar och kan bli upp till 0,5 meter i diameter.

Bekämpningsmetoder för jättelokan

Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan då du kan få hudskador av växtsaften. Enligt Naturvårdsverket ska jättebjörnlokan bekämpas metodiskt genom att:

• Sätt över en plastpåse över blomställningen och låt den gå i frö i plastpåsen. Klipp sedan bort stjälken.

• Rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.

• Kväv växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.

Naturvårdsverket: Jätteloka

Så känner du igen jättebalsamin

Jättebalsamin förekommer ofta i större bestånd och är en ettårig växt som kan blomma upp till tre månader. Växten kan bli 2,5 meter hög och har rosa eller vita blommor som är cirka tre till fyra centimeter långa med en kort spetsig sporre. Efter blomningen bildas kapslar som exploderar när man rör vid dem för att fröerna ska kunna spridas. Ofta har örten en grov rödaktig, kantig stjälk, sågade bladkanter vid basen med skaftade körtlar.

Bekämpningsmetoder för jättebalsamin

Den enklaste metoden för bekämpning är att dra upp växten med rötterna då den lätt lossnar ur jorden. Placera sedan växtmaterialet i en sopsäck och se till att slänga säcken i återvinningen för brännbart avfall eller i specialanvisad container. Kör inte växtavfallet i öppna gallergrindsläp då ytterligare spridning i landskapet riskeras. Mest effekt får åtgärden i juni, innan växten hunnit sätta frö. Har frökapslar bildats finns risk för ytterligare spridning. Åtgärden behöver upprepas i ett par år innan beståndet ger med sig.

Naturvårdsverket: Jättebalsamin

Så känner du igen blomsterlupin

Blomsterlupin är en relativt stor och spektakulär art. Den har en tilltryckt hårig stjälk som står upprätt och kan bli över en meter hög. På blomsterlupinens stjälk och från rotstammen sitter långskaftade fingrade blad där varje småblad är 3–15 cm långt, 1–2 cm brett och lansettlikt.

Den blommar i juni–juli och blommorna sitter i täta toppställda klasar på en hög spira. Varje blomma är 1–1,5 cm lång, oftast blå till blåvioletta men kan också vara vit eller rosa.

Bekämpningsmetoder för bomsterlupin

Bidra gärna till att bekämpa blomsterlupin genom att slå den innan den sätter frö, slå gärna flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den.

Växtmaterialet bör tas bort så att växtplatsen inte blir för näringsrik. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.

Naturvårdsverket: Blomsterlupin 

Så känner du igen kanadensiskt gullris

Bladen sitter direkt på stammen, är långsmala, sågtandade och cirka 20 cm långa. Växten har otaliga små och gula blomkorgar som sitter på grenar i toppen på växten. Kanadensiskt gullris blir mellan 50 cm och 2 meter hög och blommar september till oktober. Kan blandas ihop med höstgullris och gullris.

Bekämpningsmetoder för kanadensiskt gullris

Låt den inte sätta frön som kan spridas till omgivningen utan slå av blomställningarna innan de blommar. Ta hand om avfallet så att frön och växtdelar inte orsakar spridning. Lägg inte i kompost eller dumpa i skogen, förpacka i dubbla plastsäckar vid förflyttning och transport, små mängder läggs i hushållssoporna i sluten påse.

Naturvårdsverket: Kanadensiskt gullris